Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sista kvällpatrullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Besynnerligt. Hvad hade du hos honom att
beställa?
- Jag strök omkring så där i obygderna och hade
verkligen ett ärende, men jag tror, att det egentligen var
mitt öde, som ville, att jag kom inför honom. Hvad
jag nu vill säga är, att Slatte skickat er hästen som
sista afbetalningen på vapenforan, ni vet.
- Jag tycker icke om den byteshandeln.
- Men hästen skall ni behålla och nämna intet
om hvarifrån han kommit. Han har två egenskaper af
värde. Han hittar vägen till Slattehorg, som jag icke
hittar, fast jag varit där, och han bär å öronen Slattes
märke - ni ser korset där med ett streck på hvar arm.
Torsmärket kallas det af hans folk. Ni kan vara viss
om, att en ryttare får rida oantastad på den hästen
genom Slattebygderna. Får jag nu göra en fråga? I
gäststugan hörde jag i morse en frälseman uppe från
Hjotrakten säga, att han skaffat sin herregård kanske
det vackraste järnstaket i Sverige, det som står framför
vapensmeden Gudmund Gudmundssons tomt i Jönköping.
Är det sant, har ni sålt det?
- Jag har icke sålt det och ämnar icke sälja det.
- Då är det väl magister Lars, som gjort det.
-
Mot kvällen återvände Gudmund och hans dotter
till staden. De vandrade tystlåtna ned för Västra Hallar.
Himlen rufvade tung och mulen öfver Vätterdalen, och
ljusbrytningarna på den store insjöns yta, hvars is nyss
sönderkrossats af vårstormuen, gingo i grått och svart,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
