Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samfundet »Fritt ur hjärtat»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<poem<Nog unnar jag honom allt godt; men nej,
att döpas unnar jag honom ej.
Det vittnar både munk och präst,
att odöpt är Muskatellaren bäst.
En dålig krist han vorde för visst
och sämst, om han vorde en anabaptist.</poem>
Doktor Svante anlände en stund innan
sammankomsten skulle öppnas, strax efter att husfru Margareta
hade begifvit sig till Kortebo. Han hade haft åtskilligt
att uträtta i staden, innan han begaf sig till
vapensmedens hus. Han hade bland annat varit inne i slottet
och lämnat slottsvaktmästaren ett bref att befordra till
Stockholm, sedan vaktmästaren själf dagen förut ridit
upp till Talavid och räckt doktorn ett bref från
hufvudstaden, efter hvars genomläsning Svante underrättat Birgit,
att han snart åter måste ut på harpolekarestigar.
Nu satt Svante uppe i tegelhusets trefliga sal och
skämtade med Margit.
Flickan satt midt emot honom och såg upp i hans
ansikte. Hon tyckte, att han var vacker.
-Hvarför har du icke en moder åt Gunnar?
frågade hon.
-Hans moder är död, det vet du.
Hvarför får han icke en ny?
-Emedans hans moder, ehuru död, är hos honom
och mig. Så länge jag känner hennes närvaro, kan jag
icke gifva Gunnar en annan mamma.
- Men han ser henne icke, han kan icke leka med
henne, och hon kan icke vårda honom.
- Det får jag göra, och du, och Birgit på Talavid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
