Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskick och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»upplysta» slaget? Huru grovt anti-individualistisk är ej endast rekrytutbildningen, utan även folkundervisningen, ja till och med undervisningen vid våra högre läroverk? Allt visar, att vi måste
vara mycket måttliga i våra anspråk på samhällsinrättningars idealitet,
och då är det ju ej vårt att göra något undantag för den allmänna
rösträtten.
Alltså böra vi även i Sverige acceptera det parlamentariska
styrelsesättet såsom ett faktum, som vi icke kunna komma
ifrån, förr än det gjort sig självt omöjligt, såsom det gått med
tidigare styrelsesätt, som historien presenterar. Vad det skall
komma att avlösas av – det kan ju ingen förutsäga, och däröver
är alltså ännu föga lönt att grubbla.
Det parlamentariska styrelsesättet är för övrigt icke någon
nyhet i vår konstitutionella historia. Det har ju kunnat
genomföras utan att en bokstav behövt ändras i 1809 års
regeringsform; och att förverkligandet icke skett förr, beror
alltså endast på tradition och på personliga förhållanden, icke
på grundlagen.
Ja, till och med den så mycket fruktade »ministerstyrelsen»
ha vi ovedersägligen mitt ibland oss, om ock under något
tyngre former än som annars är vanligt. Och även detta har
skett utan en enda bokstavs ändring i regeringsform och övriga
grundlagar.
Eftersom vi alltså nu få anse grundstommen för vårt samhällsskick
avgjord för den närmaste tiden, uppstår alltid frågan om önskemål
beträffande detaljerna. Och med den frihet, som nådigst blivit mig
given att i detta betänkande beröra alla de samhällsspörsmål, som
må kunna anses utöva inflytande å rikets allmänna tillstånd, och
därmed å emigrationens stigande eller fallande, må det tillåtas mig att
också härutinnan framföra några enskilda tankar.
Det synes oss vara tvenne önskemål som giva sig själva: att
representanternas ställning blir så stark som möjligt gentemot
väljarmassorna; och att regeringens ställning blir starkare än
nu mot representationen. För det första ändamålet borde bostadsbandet
lösas – åtminstone för riksdagsmän som redan bevistat ett visst
antal riksdagar. »Det imperativa mandatet», för att tala i frihetstidens
stil, måste bekämpas till det yttersta. För detta ändamål böra också
endast stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
