Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgkonsten - Färgämnen ur djurriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mekaniskt medelst vidhäftning, såsom vid målning och lackering, utan äfven
kemiskt. Denna definition omfattar äfven tygtrycket, hvilket vanligen
nämnes särskildt jemte färgningen. I kemiskt hänseende ha dock båda en
sådan öfverensstämmelse, i det tryckning endast är en till vissa ställen
inskränkt färgning, hvilken naturligtvis fordrar
särskilda mekaniska hjelpmedel, att vi måste
innefatta dem under samma bestämning. Alla naturens
riken lemna färgämnen; men dessutom har det
äfven lyckats kemin att med konst framställa ett
stort antal sådana och dessa just de mest
praktfulla. Vi ha således animaliska, vegetabiliska,
mineraliska och kemiska färgämnen och skola nu
taga hvart och ett af dessa slag särskildt i
betraktande, för så vidt de för våra läsare kunna
ega intresse.
Färgämnen ur djurriket. De animaliska
färgämnenas antal är inskränkt; nu mera kan hit
blott räknas ett enda ämne af någon
vidsträcktare användning, nämligen kocheniljen, och äfven honom har man i många
fall lärt sig ersätta med de nya tjärfärgerna. Kocheniljen, coccus cacti,
är en sköldlus, som i Centralamerika lefver på en kaktusart. Långt
innan Mejico eröfrades af spaniorerna, odlade och insamlade redan
infödingarna den märkvärdiga insekten för att
använda honom till färgämne. Ar 1530 bevisade
Acosta för första gången, att kocheniljen
hörde till djurriket, medan han förut ansetts för
en torkad blomma; ja, många höllo så fast vid
den senare åsigten, att ännu i medlet af 18:e
århundradet denna meningsstrid i Holland
föranledde ett vad, som väckte stort uppseende
i hela den lärda verlden.
Fransmännen införde insekten på Haiti
1777; 1770 hade han kommit till Peru och
Brasilien; 1795 förde honom Nelson till
Ostindien; 1827 kom kocheniljen till Canarieöarna
och 1831 till Algier. I södra Spanien och på
Sicilien finnas äfven nopalerier (planteringar af
cactus opuntia eller coccinellifer, på
aztekiska kallad nopal) för kocheniljafvel. De
vinglösa honorna, hvaraf ungefär 300 räknas på hvarje bevingad hane,
uppsamlas på kaktusstånden före äggläggningen och dödas genom torkning på
heta plåtar, sedan man dock naturligtvis qvarlemnat ett tillräckligt antal
mödrar, åt hvilka man på kaktusbladen bygger små bon af rå bomull, som
Fig. 316. Kocheniljväxten (cactus opuntia).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
