Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomullsblekning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOMULLSBLEKNIXGEN.
467
klorkalksbad behandlade tyget stryka
Blandas klorkalk med en syra, t. ex. svafvelsyra,
sönderdelas han, så att all deri befintlig klor
frigöres, hvarjemte kalken förenas med syran till
svafvelsyrad kalk eller gips. Alla syror, till och
med luftens kolsyra, åstadkomma denna sönderdelning,
men man betjenar sig i blekerierna af den kraftigt
och hastigt verkande svafvelsyran eller klorvätesyran.
Man har mer än en gång framkastat den frågan, om det
ej skulle vara förenadt med fördelar att till blekning
begagna sig af gasformig klor. Äldre försök tala för
motsatsen, emedan man var utsatt för frätande ångor,
som verkade skadligt på arbetarnas helsa. Persoz
är emellertid af motsatt mening; enligt honom skall
man kunna bleka hastigare med gasformig klor än med
klorkalk; dessutom blir vid detta förfaringssätt
den på blekningen följande behandlingen med syror,
som har ett afgjordt skadligt inflytande på väfnaden,
öfverflödig. Emellertid begagnar man sig i blekerierna
nästan uteslutande af klorkalk, som kan erhållas
från kemiska fabriker till lindrigt pris och hvars
forslande är mindre besvärligt än saltsyrans och
andra för klorberedning erforderliga kemikaliers.
Ehuru man vid blekning låter det genom syrebad, får
man dock ej deraf draga den slutsatsen, att klorkalk
i och för sig sjelf ej utöfvar något inflytande på
väfnaden. Man vet af erfarenheten, att tyg, som få
vara i beröring med starka lösningar af klorkalk,
inom kort bli sköra och sönderfalla i stoftfint
pulver, ehuru de i början ej synas angripna. Ju mera
koncentrerad och varm lösningen är, desto kraftigare
är hennes
verkan. Det är derför af stor vigt, att blekaren
noga aktgifver på klor-kalkslösningens styrka,
hennes värmegrad samt tiden, hvarunder tyget får vara
dermed i beröring. Klorkalken syrsätter och förstör
så väl färgämnena i väfnaden som sjelfva fibrerna,
men lättare och hastigare färgämnena, och genom att
betjena sig af utspädda lösningar af klorkalk kan
man förstöra endast färgämnet, utan att trådämnet
angripes.
Upplösningen af klorkalken utföres, emedan trä deraf
lätt angripes, i kar af sten, och dervid begagnar
man ofta den i fig. 304 afbildade inrättningen. A
är en tunna, som genom vefven C kan vridas omkring i
det i B befintliga vattnet. Tunnan är genomborrad af
talrika små hål samt försedd med en lucka D, som kan
efter behag öppnas eller stängas och genom hvilken
klorkalken påfylles. Ett par stora stenar inläggas
för att sönderstöta honom, då tunnan kringsvänges,
hvarigenom hans upplösning i hög grad påskyndas.
Då det är af stor vigt, att lösningen är fullkomligt
klar, lemnar man henne i hvila, tills alla olösta
ämnen sjunkit till bottnen. Försummar man
Fig. 304. Inrättning för upplösning af klorkalk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
