Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 355 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paraffin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessförinnan renas. Träoljan måste för att
kunna användas till lyse m. m. underkastas en
reningsprocess. För detta ändamål distilleras den
råa oljan i en distillerpanna af koppar (fig. 198) på
det sätt, att en ström vattenånga inledes genom röret
a. Då ångan bortgår, medföljer oljan, och begge ledas
genom b till ett kylrör, då man erhåller en blandning
af vatten och olja, hvilken, såsom lättare än vattnet,
flyter upp till ytan. Emedan den distillerade oljan
innehåller ämnen, som uppsupa syre ur luften och
gifva hartsartade kroppar, låter man henne stå ett
par dagar i luften, medan man på samma gång blandar
henne med släckt kalk, som neutraliserar sura, i
oljan förekommande ämnen. Oljan distilleras derefter
med natronlut i den nyss omnämda apparaten.


Fig. 198. Panna för distillering af träolja.

Träoljan har ljusgul färg, luktar terpentin och
förbrinner vid tillräckligt lufttillträde med klar och
starkt lysande låga. Hennes egentliga vigt är 0,87,
och hon antändes vid 49°. Hennes ljusstyrka förhåller
sig till fotogens som 1 1/2 till 1.

Så väl i följd häraf som på grund af sin oskadlighet,
ty hon ger ej anledning till explosioner, och
sin lukt, som ej är obehaglig, skulle hon som
lyse vara bättre än fotogen, om hon ej lede af
olägenheten att uppsupa syre ur luften och derigenom
förhartsas. Hartserna fastna nämligen i veken och
minska hans förmåga att uppsupa oljan. Träoljan
har väsentligen samma kemiska sammansättning som
terpentinolja och kan i hennes ställe användas till
målning m. m. Vid distillering af den råa träoljan
erhålles i retorten en återstod, som mycket liknar
tjäroljan och liksom denna användes till bestrykning
af trä. Hon kallas varnish.

Träsyran, äfven kallad perma, innehåller utom
upplösta tjärartade ämnen äfven ättiksyra och
träsprit samt en stor mängd vatten. Hennes begge
vigtigaste beståndsdelar, träsprit och ättiksyra,
göra henne till ett värdefullt bialster. Om hon
skall förarbetas till träsprit, öfverdistillerar man
först 1/10 af tjärvattnet, då nästan all träsprit
erhålles i förlaget. Träspriten blandas med kalk
samt omdistilleras. Distillatet, som ännu innehåller
ammoniak samt tjärartade ämnen, renas genom blandning
med svafvelsyra, då tjära utfälles och bortskaffas,
hvarefter man genom en förnyad distillering erhåller
den i handeln förekommande träspriten. Han kan med
fördel användas som bränsle i lampor och i stället
för vanlig sprit till polityr och fernissa.

Den från vatten fullt befriade träspriten kallas
metylalkohol och är en lättrörlig vätska, som
luktar likt vanlig sprit. Han är dock mera flygtig,
ty han kokar vid 66,5°, då vanlig alkohol kokar vid
78°. Hans egentliga vigt är 0,814.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>