Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Olje- och hartstvåler
- Ljustillverkningen
- Ljustillverkningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fet syra. Alkali. Vatten.
Vanlig hvit tvål från Glasgow (enligt Ure) ....... 60,0 6,4 33,6
God marmorerad tvål (enligt Heeren) ............. 81,25 10,32 8,43
Brun hartstvål från Glasgow (enligt Ure) ......... 70,0 6,5 23,5
Kokosnötsoljetvål från London .................... 22,0 4,5 73,5
Marmorerad marseilletvål (Thénard) ............... 64,0 6,9 30,0
Hvit marseilletvål (enligt Braconnot) ............ 68,4 10,24 21,36
(Kali)
Såpa (enligt Chevreul) ........................... 39-44 8,8-9,5 52-56
Hvit talgtvål, kärntvål (enligt Stöckhardt) ...... 61,0 7,5 23,8
Marmorerad tvål (enligt Stöckhardt) ............. 72,3 8,8 14,8
Oblekt palmoljetvål » » ..................... 65,2 8,6 19,9
Hvit fyld talgtvål » » ..................... 42,8 5,8 39,1
Palmoljetvål » »...................... 49,8 7,0 35,4
*
Ljustillverkningen.
Ljusstöparens yrke är alltid nära förbundet med
såpsjudarens, emedan dessa båda industrigrenar lemna
hvarandra råämnen för tillverkningen. De voro derför
länge förenade hos samma person, och först i vårt
århundrade med dess arbetsfördelning, då man för
ljustillverkningen utfunnit alldeles nya råämnen,
som kunna framställas oberoende af såpsjuderiet,
ha de båda yrkena blifvit åtskilda.
Ljustillverkningens historia är ingalunda så gammal,
som man i betraktande af de enkla redskap och
råämnen, som dertill fordras, skulle vara benägen
att tro. Under grekernas och romarnas blomstringstid
måste visserligen stor omsorg ha egnats åt upplysning
af allmänna platser, bostäder och tempel om vi så
få döma af de berättelser af samtida författare,
enligt hvilka antalet af de lyseldar, som på vissa
tider uppstäldes på det gamla Atens hufvudgator,
måste ha varit ofantligt; men man synes dock
företrädesvis ha dertill användt lampor, matade
med olja, eller facklor af beck. Livius och Plinius
omnämna visserligen på flera ställen i sina skrifter,
att man genomdränkte mergen af flera slags säf med
fett och uppstälde dessa facklor omkring liken under
nattvakorna, men detta så väl som uppgiften, att man
förarbetade linfibrer till vekar, är ungefär allt,
hvad vi känna om de gamlas belysningsämnen. Vi ega
ej ens några underrättelser om, hvilket fett användes
till säffacklorna; ty ehuru Plinius utförligt ordar
om blekning af vax samt utsmältning af talg, anför
han dock ej om dessa ämnen, att de användes till
belysning. För öfrigt bibehöllo sig säffacklorna länge
i bruk; enligt engelska författare tillverkades sådana
ännu 1775 i grefskapet Hampshire, der de användes i
hushållen som ett billigt lyse.
I början af fjerde århundradet under kejsar Konstantins
tid skall Bysanz julaftonen varit upplyst med lampor
och vaxljus. Om denna uppgift är riktig, skulle vi vara
berättigade att förlägga uppfinningen af ljus till tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0288.html
