- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
264

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfinningen af tvål och såpa - Oljor och fett

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och talg, eller hvilket ändamål de dermed sökte
vinna. Den ännu obekanta varan, tvålen, med hans
värdefulla egenskaper kunde ej föresväfva dem
som ett mål, hvars uppnående syntes dem vardt att
eftersträfva.

Tvål och såpa äro kemiska föreningar af vissa, i
synnerhet i fett förekommande syror med kaustika
alkalier, antingen natron eller kali. En dylik
förening finnes ingenstädes i hela vida naturen. Askan
innehåller endast kolsyrade alkalier, och det enklaste
medlet att borttaga kolsyran är att använda bränd
kalk. I träaska förekommer företrädesvis kolsyradt
kali, potaska, i askan efter hafs- eller strandväxter
kolsyradt natron, soda. Begge gifva tvål, men af
olika beskaffenhet. Kalitvålen är mjuk och lös och
kallas såpa, natrontvålen hård och fast. En
kalitvål kan genom behandling med koksalt förvandlas
till natrontvål, då natrium intager kaliets ställe i
föreningen med de feta syrorna och kalium förenar sig
med koksaltets klor till klorkalium. De gamla kände
ej det minsta om den vetenskapliga grund, hvarpå dessa
förhållanden hvila, men de kunde det oaktadt tillverka
rätt god tvål. För att erhålla ett riktigt begrepp
om tvålens natur måste vi först göra bekantskap med
oljor och fett, hvilka äro hans vigtigaste råämnen.

illustration placeholder

Fig. 140. Blommande och fruktbärande grenar af olivträdet.

Oljor och fett höra till de i den organiska
naturen allmännast utbredda ämnena. De uppstå i
växternas eller djurens kroppar och finnas, om ock
i ringa mängd, i alla organismer. Dessa ämnens
yttre egenskaper äro allt för väl bekanta, för
att vi skulle behöfva inlåta oss på en beskrifning
deraf. Några feta ämnen äro fasta, andra vid vanlig
värmegrad flytande, medan andra först vid temligen
låg värmegrad stelna. Sådana de förekomma i naturen,
äro de vanligtvis blandningar af flera olika fettslag,
hvilka genom användande af lämpligt förfaringssätt,
särdeles genom afkylning, kunna särskiljas. Något
hvar känner, att feta oljor, t. ex. bomolja, rofolja
m. fl., vid inträffande köld afsätta fasta ämnen i
form af runda korn eller kristalliniska fjäll, och
dessa ämnen äro ingenting annat än fasta fettarter,
hvilka vid högre värmegrad hålla sig upplösta i
de flytande. Alla feta ämnen bestå af kol, väte
och syre, dock äro de temligen fattiga på syre och
således lätt bränbara kroppar. Förhållandet mellan
dessa ämnens kol- och vätehalt ger dem förmåga att
brinna med lysande låga, hvilken egenskap också
sedan äldsta tider föranledt deras användning
som belysningsmedel. Vi behöfva endast påminna om
lampolja, för hvars beredande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free