Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medikamenten - Gifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonskenligen äro beräknade på att genom oproportionerligt
höga pris rikta sina tillverkare med de sjukas och
lidandes penningar.
Anacahuiteträ, af cordia Boissieri, ett träd, som
förekommer vid Tampico i Mejico, kan tjena som ett
exempel från senare tid på den fräckhet, hvarmed
detta slags bedrägeri bedrifves. Innan varan kom i
handeln, syntes då och då i tidningarna berättelser
om de underbara verkningar, ett af indianerna i Mejico
brukligt afkok af ett ännu obekant trädslag skulle ega
mot lungsot. Medlet skulle der vara begagnadt sedan
urminnes tid. Dylika berättelser förnyades i de mest
olika former, tills allmänhetens uppmärksamhet var
väckt och efterfrågningarna efter den helsobringande
veden blefvo allt lifligare. Nu sändes små mängder i
handeln och såldes till oerhörda pris. Sedan verlden
blifvit van vid varans höga pris, ökades efter hand
tillförseln af träspånen, som kunde erhållas i huru
stor mängd som helst, och allmänheten betalade
en lång tid, oaktadt priset föll, ännu allt jemt
ofantliga summor för en värdelös vara. Ty hjelp har
anacahuiteträet endast skänkt sina försäljare. Samma
påfund sökte man för några år sedan förnya med
cundurango, men åtminstone hittills utan framgång. Ett
uppmärksamt betraktande af vår tids ovärdiga handel
med hemliga medel måste nödvändigt föra till en
intressant jemförelse mellan en Mitridates’ och
Andromakos’ universalmedicin, alkemisternas hvita
lifselixir och en Barry du Barrys, Hoffs, Daubitz’
m. fl:es mot allt hjelpande undermedel.
Gifterna. Liksom det ges ämnen, som upphäfva
rubbningarna i menniskokroppens förrättningar och
förmå återställa organen i smidt skick, ges det äfven
ett icke ringa antal sådana ämnen, som, upptagna
i kretsloppet inom mennisko- eller djurkroppen,
rubba det naturenliga förloppet, skada helsan,
ja, till och med verka dödande. Sådana ämnen kalla
vi gifter, ehuru det begrepp, som vi beteckna med
detta namn, ej är alldeles uttömdt genom den nyss
gifna karakteristiken; också är det ganska svårt
att gifva en fullt uttömmande definition på nämda
begrepp, som nästan för hvarje individ kräfver en
annan tydning. Ty dervid kommer i betraktande icke
blott ämnenas kemiska natur, deras qvalitet, utan
äfven deras qvantitet; en dos, som skulle göra den
ena sjuk, har ett ganska välgörande inflytande på
den andra, hvars kropp måhända är van dervid, ja,
de eljest skadliga verkningarna af vissa gifter
kunna, om de blott i ringa grad framkallats, rent
af uppträda som ganska välgörande korrektiv mot
andra rubbningar, såsom det vidsträckta bruket
af mineral- och växtgifter inom läkekonsten till
fyllest bevisar. Vi måste således lägga märke till,
att ett ämne först då blir ett gift, när det i sådan
myckenhet införes i organismen, att dess verkningar
blifva menliga för lif och helsa. Det ligger i hela
den betraktelse, vi hittills anstalt, att arten af
dess verkan icke får betraktas som en mekanisk, sådan
t. ex. en dolkstöt utöfvar, utan som en kemisk. Ett
väsentligt inre kännetecken på gifterna ligger äfven
deruti, att de till sin sammansättning icke äro egnade
att öfvergå till väsentliga beståndsdelar i kroppen,
att inpassa sig i organismen enligt lagarna, för
hans utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
