Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drogerna, deras insamling och tillredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerligast genom Hasskarls med lifsfara
förenade bemödanden. Kinabarken är känd i Europa
sedan 230 år. Hans växtområde ligger mellan 5° n. och
15° s. bredd. Hasskarl anlade år 1853 plantager
af cinchonaträd på Java, hvilka i synnerhet genom
Junghuhns bemödanden haft framgång. Plantorna förökas
dels genom frön, dels genom afläggare. De arter, som
odlas, äro c. calisaya, c. pahudiana, c. lancifolia,
c. lanceolata, c. succirubra, c. officinalis
m. fl. I juli 1872 funnos på Java öfver 1 1/2 million
cinchonaträd. Af dessa tillhörde öfver 1 million
arten c. officinalis. Genom en väl ordnad kultur har
beskaffenheten af de på Java framalstrade barkslagen
allt mera förbättrats, så att för närvarande de
der odlade bästa slagens handelsvärde är betydligt
högre än de sydamerikanska barkarnas. I slutet af maj
1873 försåldes i Amsterdam 208 kistor, vägande 35 000
skålpund till ett pris af nära 2 rdr skålpundet. Äfven
i Ostindien har engelska regeringen låtit anlägga
dylika plantager; 25 000 unga plantor af åtskilliga
cinchonaarter öfverflyttades från Bolivia till södra
sluttningen af Himalaja på en höjd af 5 000–7 000
fot. Äfven på S:t Helena och Jamaica äro plantager
anlagda med god utsigt till framgång.
Andra som läkemedel mycket använda växtdelar äro:
sennablad, afföringsmedel från Ostindien, af cassia
lanceolata och andra kassiaarter; ricinus; aloe,
drastiskt afföringsmedel, af åtskilliga aloearter,
a. socotrina, purpurescens m. fl., från Afrika;
manna, afföringsmedel, af fraxinus ornus m. fl., från
Calabria; opium, rogifvande, döfvande, smärtstillande
läkemedel och tillika orientalernas bekanta
berusningsmedel, af vallmoarten papaver somniferum,
från Smyrna m. fl. trakter; ipecacuanha,
kräkmedel, af cephaëlis ipecacuanha, från
Brasilien; jalappa, starkt afföringsmedel, af ipomea
purga, från Mejico; zittverfrö, specifikt maskmedel,
från trakten af Aralsjön och Kaspiska hafvet;
dyfvelsträck, använd vid nervösa åkommor, af narthex
asa foetida och scorodosma foetidum, från
Persien; copaivabalsam, vid sjukdomar i könsdelarna,
af åtskilliga copaiferaarter, från Sydamerika; kamfer,
mot nervlidanden, af kamferlagern (laurus camphora
eller camphora officinalis),
från Sumatra; saffran, af den bekanta crocus
(crocus sativus), från södra Europa; gummi arabicum,
af flera acaciaarter (acacia verek m. fl.), från
norra Afrika; indigo, af flera arter indigofera,
från Vestindien; kanel, nejlikor och andra kryddor
från Ost- och Vestindien samt vanilj från Mejico,
hvilka vi redan förut lärt känna; kakao, af theobroma
cacao, från Caracas m. fl. trakter; rabarber, det
förträffliga magstärkande afföringsmedlet, af flera
arter af slägtet rheum, från inre Asien; kusso,
specifikt medel mot binnikmask, af blomvippena
af brayera anthelminthica, från Abessinien,
och talrika andrar dels inhemska, dels främmande
växter och växtdelar, hvilka användas på olika sätt,
i synnerhet som te, t. ex. kamomilla, lindblommor,
koloqvinter o. s. v.
Till dessa ansluta sig nu de djurämnen, hvilka vi delvis
äfven erhålla från främmande länder. Lyckligtvis finner man
ej nu mera på apoteken sådana underbara läkemedel som »hvita
ormens ben nionde leden», huggormsfett, skorpionolja, den
»kärlek upptändande» stincus marinus (en i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
