Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spritberedning - Beredningen af malt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvergå i spritjäsning, men detta socker ganska
lätt kan framställas ur stärkelse eller andra
växtämnen, blir arbetet olika, då man använder
råämnen, hvilka innehålla färdigbildadt socker,
eller sådana, ur hvilkas stärkelsehalt det först
måste framställas. Råämnen af det förra slaget äro
talrika frukter: sviskon, körsbär, fikon, enbär,
rönnbär, saften af sockerrör, majs och hvitbetor,
honung o. s. v. Såsom råämnen af det andra slaget
kunna anföras: potatis, rotknölar af dalier,
sädesslagen: råg, hvete, korn o. s. v., ärtväxters
frön, bohvete, kastanjer, ekollon o. s. v. Äfven kan
man till denna klass räkna andra växtämnen, hvilkas
halt af vedämne genom inverkan af svafvelsyra eller
saltsyra kan förvandlas till socker och sedermera till
alkohol. Sågspån, halm, lafvar höra hit. I senaste
tid har man lyckats framställa alkohol till och med
ur stenkol.
Vi skola nu först närmare lära känna det äldsta sättet
att bränna bränvin af säd. Om säd, t. ex. korn,
bringas att gro derigenom, att man låter det
uppsupa vatten, utvecklas från kornen bladgrodden,
d. v. s. grodden till växten ofvan jord, och denna
växer mellan sjelfva fröet och det yttre skalet från
kornets ena ända till den andra. Dervid inträffar
en ganska märkvärdig förändring af stärkelsen, hvars
orsak man tillskrifver diastasen. Sockerbildning af
stärkelse med tillhjelp af malt, s. k. mäskning, eger
bäst rum vid 60–75°; vid mer än 75° afstannar hon.
Vid bränvinsbränning är det af vigt att bringa maltet
i sådant tillstånd, att det på möjligast fullkomliga
sätt kan omdana stärkelsen till socker. Man försätter
derpå mäsken i jäsning och distillerar bort den
bildade alkoholen. Maltets öfriga beståndsdelar stanna
i dranken och tjena till boskapsfoder. Annorlunda
förhåller det sig vid ölbryggning, emedan här de
lösliga beståndsdelarna i maltet öfvergå i den jästa
vätskan. För dessa båda olika ändamål måste man redan
vid beredning af malt taga särskilda mått och steg.
Beredningen af malt för bränvinsbränning är ganska
enkel. Kornet blandas med vatten och lemnas qvar deri
(stöpes), tills det blir så mjukt, att man kan böja de
särskilda kornen med nageln. Det flyttas derefter till
maltkällaren, der luften måste vara minst 15° varm,
utbredes på golfvet i ett 4–5 tum tjockt lager, som
omskyfflas hvar 5:e–8:e timme, så att groningen kan
ega rum likformigt. Efter 5–6 omskyfflingar börjar
kornet gro, och sedan groningen blifvit likformig
samt kornen skjutit 2–3 smårötter, sammanskyfflas de
i högar af 9–12 tums höjd samt lemnas så, tills värmet
stigit till 20–25°. Derefter omskyfflas högarna å nyo,
hvilket upprepas en tredje gång. Då maltet är färdigt,
ha kornen skjutit rottrådar, tillräckligt långa för
att fläta in sig i hvarandra. Man kan nu använda
maltet i detta tillstånd, såsom grönmalt, eller
ock torkar man det på en kölna i måttlig värme. Då
grönmalt motsvarar alla fordringar, kan det tyckas,
som om torkningen vore ett slöseri med bränsle;
men hon är dock nödvändig, om maltet skall kunna
förvaras utan att förändras. Om man alltid kunde
använda maltet strax efter dess beredning, skulle
torkningen vara öfverflödig. Före användningen måste
det krossas mellan valsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
