- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
82

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaffesorterna - Kaffets verkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder

Fig. 36. »Stora kafeet» i Boghor på Java.

Hela den årliga kaffeskörden anses uppgå till
öfver 700 millioner skålpund, hvilkas skördande,
utskeppning m. m. sannolikt gifvit syselsättning
åt flera millioner menniskor. Af det utförda kaffet
komma ungefär 260–270 millioner skålpund till Europa,
och af dessa omkring 118 millioner skålpund, alltså
nära 1/4 af hela skörden, till Tyskland, der kaffet
blifvit den allt beherskande drycken. Man beräknade
redan 1840, att kaffeförbrukningen skulle inom
tullföreningsstaterna årligen uppgå till omkring
2 3/4 skålpund på hvar person. De 317 millioner
skålpund, som 1836 kommo i handeln, fördelade sig
efter produktionsorterna på följande sätt: 1 175 000
sk. mokka, 2 350 000 sk. manila, 2 350 000 sk. bourbon,
2 350 000 sk. Ceylon, 3 500 000 sk. sumatra, 4 700 000
sk. puertorico, 4 700 000 sk. franskt vestindiskt,
9 400 000 sk. från. Förenta staterna, 11 750 000
sk. holländskt guyana, 29 390 000 sk. britiskt-vestindiskt,
37 600 000 sk. java, 47 millioner
sk. domingo, 75 200 000 sk. cuba och 84 600 000
sk. brasilianskt kaffe.

Kaffets verkningar. Att för våra läsare
närmare beskrifva kaffets verkningar torde vara
öfverflödigt. Hvar och en vet, att den svarta drycken
är ett förträffligt medel mot trötthet och olustighet,
att han genom hela kroppen sprider en känsla af
trefnad och välbehag, dervid visserligen verkande
något nervretande, men derjemte äfven lifvande så
väl på fantasin som kanske i ännu högre grad på
förståndsförmögenheterna, på samma gång han tillika
minskar ämnesförlusten i organismen och derför kan
till en viss grad anses för ett näringsmedel. Förr
tillades äfven kaffet en stor kraft som medel mot gikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free