Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolhydraten - Hvad sockret är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa hela växtverlden genomgående ämnen kunna indelas i två grupper,
nämligen de qväfvehaltiga (albuminat, proteinkroppar, ägghvitartade ämnen)
och de qväfvefria, som endast bestå af kol, väte och syre. Den förra
gruppen måste vi här helt och hållet lemna å sido, såsom liggande utanför vårt
ämne, och skola derför endast vända vår uppmärksamhet på den senare.
De allmänna växtbeståndsdelar, som innefattas i denna grupp, äro
stärkelse, gummi, socker och cellulosa, Huru vidt skilda till sina yttre
egenskaper dessa ämnen än må synas, visa de sig dock till sin sammansättning
stå i mycket nära samband med hvarandra, och det lider intet tvifvel, att de
under växtens utveckling framgå den ena ur den andra, och detta i en viss
ordningsföljd.
Man har på grund af likheten i dessa ämnens kemiska sammansättning
sammanfört dem till en enda klass och med ett gemensamt namn kallat dem
kolhydrat, hvarmed man velat utmärka, att vätet och syret, som jemte kolet
utgöra deras beståndsdelar, ingå i lika atomantal och alltså med hvarandra
kunna bilda vatten, så att dessa kroppar skulle kunna tänkas bestå af detta
ämne i förening med kol, d. v. s. vara hydrat af kolet. Kolhalten (antalet
kolatomer) är lika hos dem alla (C12), och stärkelse, gummi och cellulosa ha
derjemte samma halt af väte (H10) och syre (O10), så att dessa ämnens
kemiska sammansättning följaktligen blir fullkomligt lika, och sockret skiljer sig
från dem endast genom en större halt af väte och syre.
Denna likhet i sammansättningen motsvaras emellertid icke af någon
öfverensstämmelse i öfriga egenskaper, vare sig kemiska eller fysiska. Cellulosan
(växtfibern) skiljer sig frän de öfriga kolhydraten genom sin organiserade
bygnad; stärkelsen är olöslig i vatten (liksom cellulosan), men uppsväller
deruti vid kokning, bildande klister. Gummi och socker lösa sig begge i
vatten, ehuru med olika lätthet, men det senare utmärker sig genom en mer
eller mindre söt smak, som det förra helt och hållet saknar.
Öfverskriften på denna uppsats angifver, att ämnet för den samma är
sockret, men vi ha ansett nödigt att förutskicka en kort redogörelse för den
klass af ämnen (kolhydraten), hvartill sockret närmast hör, enär det eljest
skulle ha varit svårt att lemna ett fullt uttömmande svar på den fråga, som
i en uppsats om sockret först och främst måste framställas, nämligen: hvad
är sockret?
Med ledning af det ofvan sagda kunna vi nu besvara denna fråga så, att
sockret är ett kolhydrat, som till sin kemiska sammansättning skiljer sig från
de öfriga till samma grupp hörande ämnen genom sin större halt af väte och
syre och till sina fysikaliska egenskaper genom sin lättlöslighet i vatten och
sin söta smak. Jemte detta sist nämda karakteristiska kännetecken är det
ännu en annan egenskap hos sockret, hvarigenom det skiljer sig från sina
samslägtingar, och det är dess förmåga att öfvergå i jäsning, d. v. s. att
under inflytande af ett ferment antingen sönderfalla i kolsyra och alkohol
(alkoholjäsning) eller öfvergå i mjölksyra (mjölksyrejäsning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
