Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svartkonsten - Aquatintamaneret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svartkonsten. Alldeles olik de nyss beskrifna maneren
är den så kallade svartkonsten. Inom detta maner
utarbetas ej det svarta i det hvita, utan tvärtom
det hvita ur det svarta. Kopparplåten bearbetas här
så länge med den ofvan nämda ruletten, tills han
får ett ruggigt och sammetsartadt utseende och vid
aftryckning på papper ger en fullkomligt svart yta. På
den sålunda behandlade plåten uppritas nu teckningen,
och med ledning af denna utjemnas med skafjernet alla
ställen, som skola blifva hvita, medan halfskuggorna,
allt efter den effekt man önskar åstadkomma, lemnas
mer eller mindre ruggiga.
Ehuru detta förfaringssätt, såsom vi redan nämt,
redan 1463 uppfans, har det först i en nyare tid
och genom engelsmännen blifvit bragt till en högre
fulländning; nästan alla mera framstående konstnärer
i detta maner tillhöra England. Nu mera är det dock föga i bruk.
Sitt namn har det fått af den i dess bilder förherskande svarta
färgen. Det medger en mycket hastig behandling och
egnar sig i synnerhet för sådana framställningar,
der starka ljuseffekter skola anbringas. Skarpa
konturer och större omvexling i skuggningen kunna
dock ej derigenom åstadkommas.
Fig. 564. Efterbildning i träsnitt af ett etsadt landskap.
Aquatintamaneret. Slutligen ha vi äfven att omnämna
ett annat maner, som nu mera föga användes, men
förr frambragte en mängd vackra alster, hvaraf många
ännu pryda samlingarna och gallerierna. Det är tusch-
eller aquatintamaneret. Det synes ha blifvit uppfunnet
i medlet af 18:e århundradet och af flera på samma
gång. Nästan alla konstöfvande nationer ha att uppvisa
framstående mästare i detta maner.
Förfaringssättet dervid är hufvudsakligen
följande. Sedan konturerna af en bild blifvit inetsade
och plåten åter rengjord, inlägges han i den så
kallade stoftlådan, der han så jemnt som möjligt
öfverpudras med ett lager af finmalen harts (mastix
eller kolofonium), hvarpå han uppvärmes öfver en sakta
koleld, då de särskilda stoftpartiklarna ansmältas. De
lemna nu emellan sig öppningar, hvarigenom skedvattnet
sedermera kan inverka på kopparn. Kornets finhet beror
så väl af hartsstoftets finhet som af uppvärmningens
långvarighet och styrka. Vid en svag uppvärmning blir
nämligen kornet finast, vid stegrad värmegrad deremot
allt gröfre. Den på detta sätt grundade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
