Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kinesiska boktrycket - Surrogat för träsnittet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i det kejserliga statstryckeriet i Peking hvart enda
år ett antal böcker med rörliga typer. Patriserna till
dessa typer skäras i trä och aftryckas sedermera i
porslinsmassa, hvarpå denna brännes och gjutningen,
som det uppgifves, utföres med en legering af bly
och zink. Men då dessa metaller ej kunna ingå någon
legering med hvarandra, torde det väl rätteligen
vara tenn. Äfven hos en del missionärer finnas på
europeiskt vis inrättade tryckerier med kinesiska
typer. En resande, som nyligen besökte ett sådant
tryckeri, berättar, att sättarlokalen såg ut som en
mängd amfiteatrar. Hvar och en af dem är en kinesisk
stilkast, ur hvars mer än 13 000 fack sättaren måste
leta fram hvad han behöfver.
Förekomma, såsom i ordböcker och språkläror är
fallet, kinesiska ord tillsammans med ord ur något
annat språk, kan det europeiska tryckningssättet
naturligtvis ej undvikas. I Europa äro de franska och
österrikiska statstryckerierna inrättade för detta
ändamål, och särskildt utmärkte sig det senare vid
1867 års utställning i Paris så fördelaktigt i detta
hänseende, att den berömde franske sinologen Julien
gaf det företrädet och lät trycka sin kinesiska
grammatik i Wien. Man skär der patriserna i bly och
tar deraf kopparmatriser på galvanoplastisk väg.
Surrogat för träsnittet. Man har redan sedan länge
med synnerlig ifver sökt utfinna metoder att utan
tillhjelp af trä- eller metallsticket åstadkomma
upphöjda tryckformar. Finge man bedöma resultatet
efter de nya metodernas mängd, vore här redan
betydande saker vunna, ty de oupphörligt uppdykande
-typierna och -grafierna bilda redan
en liten aktningsvärd skara, hvaraf det snart nog blir svårt
att behålla en öfversigt. Ur konstnärlig synpunkt
äro och förblifva visserligen alla dessa hjelpmedel
endast surrogat, som ej kunna mäta sig med sin
förebild träsnittet; men de kunna dock hvar och
en efter sin art vara nyttiga för ett eller annat
ändamål. Man kan med deras hjelp möjligen spara
tid eller kostnader, och tecknaren blir oberoende
af träsnidaren, som stundom kan mer eller mindre
förderfva en god teckning.
Man föll då först och främst på den ide, som i detta
hänseende ligger närmast till hands: etsningen,
hvarigenom det, som konstnären förr måst borttaga
med stickeln, bortfrätes med en syra. Naturligtvis
kan här ej bli fråga om trä, utan endast om
metall eller sten, och teckningen har ej här,
som en med ritstiftet uppdragen bild, endast till
bestämmelse att blifva sedd; hon måste äfven täcka,
d. v. s. strecken måste vara upphöjda, för syran
ogenomträngliga, sålunda åstadkomna med en tusch,
som hufvudsakligen består af harts, vax o. s. v. Flera
försök ha blifvit gjorda att utföra en sådan upphöjd
etsning på litografisk sten (litostereotypi), men
utan nämnvärda resultat. Bättre utsigt till framgång
ger kopparn; den upphöjda etsningen i denna metall
(ektypografi, kalkotypi) är ett maner, som
säkerligen har framtid och hvarmed redan ganska vackra
saker åstadkommits, i synnerhet vid afbildningen af
naturhistoriska föremål. Då etsningen endast beräknas
efter minuter, ger hon i jemförelse med träsnittet
en stor tidsbesparing,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
