Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trycksvärtan - Stereotypin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. v. s. tjocklek eller tunnhet.
Den svagaste sorten användes till tidningar och annat
ordinärt tryck, en något starkare till boktryck, en ännu starkare
och på samma gång finare till bättre, elegantare
arbeten och illustrerade verk, den starkaste till
tryckningen på handpress. Prisen på dessa sorter äro
mycket olika. En tunn god svärta kan fås för 90 till
100 rdr centnern, medan finare sorter kosta 200,
300, ja, ända till 500 rdr centnern.
För åstadkommande af ett godt tryck är nödvändigt,
att uppdragaren eller på maskinpressen färgverket
jemnt och likformigt, d. v. s. hvarken för mycket
eller för litet, öfverdrager alla ställen med
färg. En annan sak är åter, att äfven trycket öfver
allt blir jemnt och af behöflig styrka. Detta låter
sig högst sällan göra utan särskilda anordningar,
då de minsta brister i maskineriet här inverka på
trycket och göra det på somliga ställen för starkt,
på andra för matt. De här nödiga utjemningsarbetena
företagas, innan tryckningen börjar, och kallas
lappning. Sedan formen blifvit inlagd och fäst,
tages ett profark. Kommer ett ställe för skarpt
fram, gör tryckaren en utskärning under det i ett
tunt ark eller bortskrapar något af ett ark fast,
glatt papper, som ligger i deckeln; de matta ställena
deremot upphöjas derigenom, att han ofvanpå samma
ark klistrar små tunna papperslappar, som med behörig
form utskäras ur ett afdrag. På maskinpressen omger
lappningsarket cylindern och betäckes sedan i sin
tur af ett ark eller, vid mindre noggrant tryck,
af tryckfilten. Vid tryckningen af illustrerade verk
blir lappningen ett mödosamt och tidsödande arbete,
som fordrar många profafdrag och upphjelpningar,
innan allt är bragt i behörig harmoni. Tryckare, som
häri ega skicklighet och smak, äro mycket eftersökta.
Är en satsform uttryckt, d. v. s. har man deraf tagit
så många aftryck man önskar, måste han, innan han
återvänder till sättaren för att afläggas, först
gå till vaskrummet för att medelst borste och ett
lösningsmedel befrias från sin ännu qvarsittande
svärta. Det allmänt begagnade vaskmedlet är
såpsjudarlut; men på senaste tiden ha äfven
vattenglas, petroleum eller det petroleum distillat,
som man kallat artificiel terpentinolja, blifvit for
detta ändamål förordade.
Stereotypin. Om redan genom maskinpressen medlen
till tryckets mångfaldigande blifvit nästan till
det underbara utvecklade, kunna de ännu ytterligare
uppdrifvas genom stereotypin. Af en enda stilsats kan
en mängd stereotypplattor tagas och sålunda en hel
rad af pressar samtidigt syselsättas, med ett och
samma arbete. I verkligheten förekommer dock detta
sätt för stereotypins användning mera sällan; hennes
största nytta ligger i några andra omständigheter,
och det är dessa, vi nu något närmare skola taga
i betraktande. Man använder henne först och främst
vid tryckning af arbeten, som utgå i mycket stora
upplagor, för att spara stilen; men den största
fördelen ligger deruti, att stereotypplattorna med
långt mindre besvär och kostnad än stilsatsen låta
förvara sig till framtida bruk. Man kan med plåten
trycka mindre poster efter behof och behöfver således
ej låta ett så stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
