Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trämassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det att dessa måste vara lätthandterliga,
bränslebesparande och medgifva en kraftig cirkulation
af luten i trämassan, måste de ock vara konstruerade
för högt tryck samt för öfrigt med afseende fäst
derpå, att fullständig utblåsning medgifves, så att
ej pannsten eller likartade bildningar uppkomma och
brunfärga massan eller föranleda andra olägenheter. En
mängd konstruktörer hafva tagit patent på kittlar,
afsedda för kokning af trämassa, men en stor del
har förbisett de första vilkoren för en lyckad
konstruktion*). Ett högre tryck inpressar luten
uti träet, och en deremot svarande högre temperatur
gynnar den kemiska processen. Till en början ansågs
och anses ännu af en del tekniker ett tryck af
10 till 14 atmosferer nödvändigt; senare försök
lära dock visat, att äfven med ett lägre tryck goda
resultat vinnas. En af de svenska fabrikerna lär med
fördel ha kokat sin massa ungefär 8 timmar (tiden
för beskickning, uttagning m. m. inbegripen) vid 6
atrnosferers tryck och under användning af 25 % soda
(af träets vigt). Som häraf synes, åtgår en betydlig
qvantitet soda. Det är denna omständighet i förening
med den stora åtgången på bränsle vid kokningen**),
som i hög grad fördyrar framställning af trämassa
på kemisk väg. Visserligen kan man tillgodogöra sig
sodan på 20 % när ur den begagnade luten, men ännu
har man ej lyckats göra dessa återvinningsoperationer
enkla och billiga***). Den kokta massan sönderkramas
och befrias från den lut, hvarmed hon är genomträngd,
mellan ett par valsar och sköljes samt finmales sedan
uti holländare. Somliga fabriker använda mer eller
mindre soda, än som här exempelvis blifvit anfördt;
andra åter ha sökt bereda massan genom en blott
kokning af träspånen uti vatten. Det säger sig sjelft,
att den mekaniska behandlingen i senare fallet måste
vara så mycket kraftigare. Den kokta trämassan är
betydligt brun och måste, om hon skall användas till
finare papper, undergå en kraftig blekningsprocess
f). Vid ett af våra svenska pappersbruk har man
härvid lyckats gifva henne en hvithet, som täflar med
den blekta lumpmassans. Genom blekningen förkortas
visserligen fibrerna, men den kokta trämassan är
likväl ojemförligt öfverlägsen den slipade och kan
enbart användas till papper. Häraf uteslutande beredt
tryckpapper lär redan ha från Sverige exporterats.
Ur teknisk synpunkt sedt, kan problemet att på kemisk
väg framställa pappersmassa af trä sägas vara löst,
ehuru mycket ännu återstår att göra. Dess ekonomiska
lösning har företett större svårigheter; men äfven
i detta afseende tyckes man allt mer gå framåt, och
det är väl derför anledning att hoppas, att denna
fabrikation, såsom hvilande på en riktig princip,
äfven skall
*) Utan tvifvel vore det förenadt med stora fördelar,
om kokningen kunde ske med ånga, exempelvis uti
sferiska kittlar lika dem, hvari halmen nu mera mest
kokas. Man erhölle då, utom andra fördelar, en vida
kraftigare cirkulation hos luten, än som är möjlig
uti den stillastående kokaren. Några oöfverstigliga
hinder härför torde väl ej kunna anföras.
’**) Enligt en oss meddelad uppgift lär åtgå % famn
ved för kokning af 10 centher torr massa. Af sådan
lära erhållas 27 % af träets vigt.
***) Äfven vid de härför nödvändiga operationerna
åtgår betydligt med bränsle.
t) Enligt en uppgift lär detta förmånligt försiggå
med varm klorkalklösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
