Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldsta pappersbruken - Lumpsurrogat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
industrierna understödde och betingade ömsesidigt hvarandra
och utbredde sig äfven hand i hand öfver Europas
särskilda länder. Bland dessa utmärkte sig
snart Holland genom sitt linnepapper, som der
tillverkades både i stor myckenhet och af yppersta
beskaffenhet. Holländarna uppfunno äfven den efter
dem uppkallade maskin till pappersmassans beredning,
som vid medlet af förlidet århundrade började komma
i allmännare bruk, medan man dittills endast känt
de enkla stampverken. Äfven i andra länder gjorde
den europeiska fabrikationen i tillverkningen af
vackra och fina pappersslag framsteg af en långt mera
betydande art än de orientaliska länderna. Man fortfor
dock allt jemt med den mödosamma och tidsödande
tillverkningen af ark for ark, tills omkring år
1820 den 1799 uppfunna sinnrika pappersmaskinen blef
allmännare införd och äfven på detta teknikens område
möjliggjorde tillverkningen i massa, detta för den
nyaste industrin så karakteristiska drag. Nu äro
mer än l400 sådana maskiner i gång. Ett nästan
lika vigtigt framsteg är limningen i kyp, dervid
papperet redan i sitt första stadium som massa
limmas, i stället för att förut limningen skedde
först sedan arket blifvit formadt. Denna uppfinning,
som ursprungligen skall vara gjord i Tyskland af
bröderna Illig, tillämpades först af en fransman,
Causon i Annonay, hvarför hon också blifvit ansedd
för fransk. I Tyskland och England fick hon först
sedermera insteg, och i det senare landet följer
man till och med ännu i dag ett system, snarlikt
det gamla, i det man företager limningen först
sedan papperet i tort tillstånd blifvit upprulladt
på maskinhaspeln.
Senare tiders uppfinningar inom pappersfabrikationen
ha hufvudsakligen gått ut på att söka ersätta lumpen
med andra råämnen. Det allt mer stegrade behofvet
af papper har nämligen gjort, att tillgången
på lump blifvit otillräcklig och att i samband
dermed lumpprisen stigit ofantligt. Till en början
sökte man utom Europa i de engelska och franska
kolonierna efter råämnen och fann en mängd växter,
som visade sig vara lämpliga, men transporten blef
för dyr. Sedermera kom man att fästa uppmärksamhet på
halmen, och deraf lyckades i synnerhet en framstående
pappersfabrikant vid namn Piette att åren 1830-1840
framställa papperssorter af nästan alla möjliga
slag. Tillverkningen af finare halmpapper visade
sig dock till en början allt för dyr på grund af den
mängd kemikalier, som åtgår dels för att bortskaffa de
inkrusterande beståndsdelarna, synnerligen kiselsyran,
dels för att bleka massan, men har på senare tider
med framgång åter upptagits.
Kunskapen om att kineser och japaneser företrädesvis
tillverka sitt papper af trädartade växter samt att
äfven våra vanliga träd kunna sönderdelas i fibrer,
som äro lämpliga för pappersfabrikationen, föranledde,
att man äfven i Europa sökte framställa pappersmassa
af trä. Först försökte man på kemisk väg, men
misslyckades. Man föll då på den tanken att mekaniskt
bereda massan. Efter många års arbete lyckades det
också Volter i Heidenheim att 1846 praktiskt utföra
Hellers i Haimchen ide att genom träets slipning
mot roterande sandstenar under begjutning med vatten
framställa pappersmassa af trä. Problemet blef dock
ej på ett tillfredsställande sätt löst förr än under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
