Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 322 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvalfven - Timmermannens verksamhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af vederlagens styrka, af hvalfvens tjocklek
o. s. v. blifvit föremål för en särskild vetenskap,
som man kallar hvalfteori.

Vid uppförandet af ytterväggar och skiljeväggar lemnas
plats för fönster- och dörröppningar. Antingen muras
dessa rätt och slätt, eller förses de derjemte
med karmar och infattningar, om man vill göra
dem varaktigare och åstadkomma ett noggrannare
tillslutande. En karm utgöres af understycket,
tröskeln eller fönsterlänan, sidostyckena eller
sidoposterna och öfverstycket, som antingen
är rakt eller bågformigt. Detta arbete utföres
antingen af stenhuggaren i sten eller af snickaren
i trä. Gesimserna af tegel, sandsten eller marmor
o. d. utföras i de två senare fallen af stenhuggaren,
medan muraren fogar in dern i det öfriga murverket
och fäster de olika styckena, om så behöfves, vid
hvarandra genom jernbultar, samt vid det öfriga
murverket genom ankaren och krampor. Har han
fullbordat källaren och jordvåningen så långt, att
blott hvalfven och de tunnare mellanväggarna fattas,
vidtager ett annat, ej mindre vigtigt arbete.


Fig. 371. Bygnadsställning.

Timmermannen börjar nu sin verksamhet och lägger in
det första bjelklaget, hvilket han förut hophuggit
och utlagt på verkplatsen. Stående på den härefter
uppförda ställningen, fortsätter muraren sitt arbete
från våning till våning. Den här afbildade ställningen
(fig. 371) består hufvudsakligen af följande delar:
a spiror, b och c bommar, hvarjemte oftast till
spirornas sammanbindande begagnas snedsträfvor eller
s. k. kolfningar. Numera brukar man, åtminstone i
städer, för att ej skada gatläggningen, ej nedgräfva
spirorna i jorden, utan ställer dem på syllar, sedan
man förut på verkplatsen passat tillhopa de olika
delarna, så att man efter behof kan foga dem tillsamman
eller taga dem i sär. Detta har ledt till konstruerande
af ställningstorn, som på rullar kunna flyttas från
den ena punkten af bygnaden till den andra och bestå
af flera afdelningar, hvilka äro så inrättade, att de
kunna skjutas ned i, eller dragas upp ur hvarandra. På
uppmurandet af de massiva väggarna i hvarje våning
följer inläggandet af trossbottnarna samt uppförandet
af mellanväggarnas korsverk, om sådant förekommer,
hvilket hophugges och uppställes af timmermannen och
derpå af muraren utfylles med tegel. Har bygnaden på
detta sätt blifvit uppförd till takfoten eller kranslisten,
infinner sig åter timmermannen och lägger in öfversta
bjelklaget samt sätter upp takstolarna. Taklagets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>