Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den äldre romanska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vigtigaste arkitektoniska delen, och särskildt
kapitalet samt det öfver det samma anbragta
bjelklagsparti, som närmast mottog den ofvanpå
hvilande bördan. Fig. 220 visar temligen tydligt
denna förändring, om man jemför det här framstälda
kapitalet med det romerska, hvilket det i sin
hufvudform i öfrigt liknar. Från kolonnerna utbredde
sig dessa förändringar så småningom öfver hela
den arkitektoniska stommen, hvilken det oaktadt
bibehöll många romerska reminiscenser. Fig. 222 kan
tjena som prof på det nya bygnadssättet, hvilket
infördes i Tyskland genom Pipin. Hon framställer
en nu som förhall till klostret Lorsch tjenande
bygnad, hvilken förmodligen ursprungligen varit
ett grafkapell och är uppförd omkring år 774. Äfven
till England utbredde sig denna stil och heter der
ännu den ängelsachsiska. En föreställning om dess
visserligen här och der något råa former ger tornet
till Earls-Barton-kyrkan (fig. 223). Under denna stils
period, hvilken man kan förlägga ungefär mellan 500
och 1000 e. Kr. och som hufvudsakligen sträckte sitt
välde öfver vestra Tyskland, Frankrike och England,
hade nämligen uppstått ett nytt slags bygnader,
klocktornen, hvilka visserligen redan förekommo
i sjette århundradet, men först under det nionde
erhöllo en någorlunda arkitektonisk utbildning. De
stodo då alltid isolerade framför eller bredvid
kyrkan. Fig. 224 är en afbildning af tornet vid kyrkan
S:a Maria in Cosmedin i Rom.
Fig. 222. Förhall till klostret Lorsch.
Fig. 223. Tornet till Earls-Bartonkyrkan.
Sjelfva kyrkans disposition ändrades blott småningom.
Basilikans form qvarstod i hufvudsak, mellanskeppet
bibehöll sitt bjelktak, sidoskeppen sina tunnhvalf, dock
förekommo redan här och der korshvalf. Det i de gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
