- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
204

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egyptisk stil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

härifrån kom man in i det egentliga templet, hvars
inre saknade fönster, men i stället upplystes
af facklor o. d., vid hvilkas fladdrande sken de
brokiga väggmålningarna tycktes få lif. Gudabilden,
som skymtade fram genom ständigt böljande rökelsemoln,
intog bakgrunden af templet och fylde de rättrogna
med vördnad och bäfvan.

Lika templen voro palatsen, hvilkas salar emellertid
hade större utsträckning; fönstren voro här bredare
och bygnadens kranslist krönt af tinnar. Vanligen
voro de bygda af tegel, mera sällan af huggen sten
och reste sig ända till tre våningar; dock begagnade
man härvid äfven till någon del trä. Här, liksom i
templen, voro väggarna rikt prydda med historiska och
genrebilder, framställande scener ur konungens och
folkets lif; mellan bilderna sträckte sig band med
förklarande hieroglyfskrift, alltsammans strålande
i lifliga, men noga afpassade färger.

De döda konungarnas boningar, grafvarna, utgjordes
vanligen af en sal med tillstötande kamrar, uthuggen
ur klippan och utåt försedd med en förgård eller
förhall eller åtminstone en fasad. Fig. 169 ger en
föreställning om en sådan grotta (hypogeon). De döda af
folket jordades gemensamt i stora begrafningsplatser,
nekropoler. I dessa antingen underjordiska eller med
jord sedermera täckta dödsstäder hopades ofta lik i
hundratusental.

Till sist må vi kasta en blick på de tekniska konsterna
i Egypten, hvilka vi, tack vare de nämda, i målade
lågreliefer utförda väggmålningarna, känna temligen
noga. Först och främst märka vi då, att dessa
målningar merendels blott prydde de släta väggytorna.
De arkitektoniska partierna åter, kolonnerna och
listverken, voro väl likaledes rikt målade, men dels med
ornament, dels med symboliska framställningar, bland
hvilka i synnerhet verldsklotet med sparfhökshufvud
(allvetenhet) eller med vingar (allestädesnärvaro),
båda symboler af den högste guden, äfvensom tordyfveln
(scarabasus), vishetens symbol, ofta återkomma.

Fig. 167. Sfinx med menniskohufvud.

Likaledes finna vi väggarnas nedre delar ofta klädda
med mosaiker af brokigt glaserade lerplattor. Husgeråd,
kärl, tyg följa noggrant den i arkitekturen angifna
stilen. I synnerhet likna mönstren i de hårdt stärkta
och derför i rätliniga, kantiga veck fallande tygen
fullständigt ornamenten å kolonner och tempelväggar,
hvilkas zigzaglinier, sneda rutor och brutna stafvar,
rosettlika blommor, lotosknoppar, bevingade klot, rader
af cirklar, spetsiga trehörningar och tordyflar
återkomma äfven å kärlen, medan deras lika väl som
öfriga husgeråds, möblers, vagnars, vapens o. s. v.
hufvudformer äro mycket prydliga och nätta, ja, stundom
spensliga ända till öfvermått. Just denna starka
afvikelse från arkitekturens stränga, allvarliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free