Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var utsatt, som nödgades begagna sig af de gamla
diligenserna och andra den tidens fortskaffningsmedel.
Han gjorde det också vanligen endast i högsta nödfall
och efter hela veckors förberedelser. I trakter, der
man ännu för 30 år sedan drog i betänkande att anlägga
en chaussé, emedan man ej ansåg nyttan stå i något
förhållande till de dermed förenade kostnaderna, der
ilar nu i diligensens och skjutskärrans ställe
ånghästen med brusande fart genom landskapet, antingen
bortförande ett naturalster, som man ej förr förstod
att tillgodogöra, såsom jernmalm, porslinslera,
fältspat, stenkol eller trävirke, eller medförande
råämnen till en under tiden uppvuxen industri eller
förande dem tillbaka i förädlad form. I alla dessa fall,
eller om genom trakten endast går en transitolinie
mellan två betydande handels- eller industriorter, göra
sig de välgörande följderna af en lättad samfärdsel på
det tydligaste förnimbara. I den ofantliga skogstrakt,
som på gränsen mellan Böhmen och Baiern sträcker sig
hundratals qvadratmil inom båda länderna, upplätos i
början af detta århundrade åt industriela nybyggare
vidsträckta skogsmarker för ingenting eller till pris,
som voro rent nominela, endast för att göra dessa
trakter, det illa beryktade Böhmenvald, tillgängliga
för kulturen. I följd deraf har visserligen en mycket
liflig glasindustri der utvecklat sig, men hon förmådde
dock ej ensam tillgodogöra de ofantliga skogstillgångarna.
Sedan genom jernvägarna alldeles nya åsigter utbildat sig
om hvad som i kommunikationsväg är möjligt eller icke
möjligt, ha trävaruprisen fyrdubblats och dessa trakter
derigenom blifvit nästan outtömliga kapitalkällor.
Då kapten Maury, den nordamerikanska marinens berömde
hydrograf, gaf sjöfarten sina vind- och sjökort och
visade, huru genom iakttagande af de deri meddelade
anvisningarna resorna emellan de båda kontinenterna,
äfvensom till och ifrån Australien, kunde betydligt
förkortas, beräknade man den besparing, som den
britiska handelsflottan allena gjorde på den kortare
vägen från England till Amerika, till flera millioner
pund årligen. Hvilken siffra skulle då uttrycka den
vinst, som tillskyndats verlden genom ångbåtsfartens
införande, om man i ett dylikt räkneexempel kunde
uppställa den gamla segelfarten mot den fultonska
uppfinningen! Och ångmaskinen, hvarigenom jernvägarna
och sjöfarten först fått sitt rätta lif, hvilken
riktning har ej han, den nya kulturens son, gifvit
tiden! Han låter oss på bergsmansvis producera kraft
och arbete, ty med hvarje ton stenkol, som uppfordras
i dagen, kunna så och så många väfstolar sättas i
gång, så och så många stycken af de konstrikaste
tyg nästan utan allt åtgörande af menniskohanden
frambringas. Stenkolet har derigenom blifvit en långt
vigtigare värdemätare än guld och silfver. Stenkolet
är en arbetare och jernet dess verktyg. Om verlden
ännu i dag ville nöja sig med samma belopp arbete,
hvarmed hon för hundra år sedan måste vara belåten,
skulle ingen menniska mer behöfva spänna en muskel
till en mekanisk kraftansträngning: de i gång varande
ångmaskinerna skulle vara mer än tillräckliga att
gifva den erforderliga kraften. Men vi äro ej längre
så förnöjsamma, vi vilja förbruka mera arbete, än vi
äro i stånd att sjelfva åstadkomma, och detta blir
oss endast möjligt genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
