Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelhafvets kuster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och gemensamma helgedomar sammanknöt stammens
mest skilda medlemmar. Genom dessa inträdde det
lilla helleniska moderlandet i andra folks stora
lifskretsar. Främmande element upptogos utan
att beröfva hellenismen något af dess stora och
sjelfständiga karakter. Hvad som skilde de grekiska
kolonierna från alla andra, i synnerhet de orörliga
feniciska, och ingrep i hela organismen af deras
statslif, hade sin grund i individualiteten hos de
stammar, hvari nationen var delad, samt den urgamla
olikheten emellan dem. I kolonierna, som hos hela
hellenismen, fans en blandning af bindande och
skiljande krafter. Dessa motsatser alstrade mångfald
i ideriktningar och känslor, olikhet i skaldeart och
melisk konst; de alstrade öfver allt det rika lif, der
det skenbart fiendtliga enligt en högre verldsordning
upplöste sig i en försonande endrägt."
Den förste grek, som, stormdrifven och, såsom
Herodotos tillägger, "ej utan gudomlig skickelse",
genom Gibraltars sund kom ut i Atlantiska hafvet,
var Kaleos från Samos. Först här på Europas vestkust
kunde den regelbundenhet, hvarmed ebb och flod följa
på hvarandra, iakttagas och resultaten jemföras med
fenicernas äldre erfarenheter.
Men den mest storartade impulsen till vidgandet
af menniskans andliga synkrets och befrämjandet
af de menskliga intressena öfver hufvud gaf den
grekiska bildningen, då hon, sjelf i otrolig
grad vidgad, genom macedonernas fälttåg under
Alexander den store utbreddes öfver aldrig anade
verldstrakter. Arabernas, persernas och indernas
vetande måste gifva henne skatt. Fälttågen i Mindre
Asien och Syrien, intagandet af Tyrus, Egyptens
eröfring, det babylonisk-persiska fälttåget med
akemenidväldets tillintetgörande på slätterna vid
Gaugamela, tåget till Baktria och Sogdiana och
slutligen framträngandet till Indien – allt detta
ledde genom en följd af sammanträffande orsaker
till en oändlig rikedom på nya åsigter. Som sådana
orsaker verkade ej blott den tillryggalagda vägens
ofantliga längd, skiftningarna i klimat och de
olikheter i terrängförhållanden, hvarigenom ögon, som
hittills endast varit vana vid måttliga bergshöjder,
plötsligt sågo framför sig snöberg med toppar af
ända till 20 000 fots höjd, utan äfven bekantskapen
med en alldeles ny djur- och växtverld, anblicken af
menniskoraser med olika ansigtsbildning och hudfärg
samt slutligen de andliga förhållanden, hvari grekerna
kommo till de främmande, delvis högt odlade folken
med deras religiösa åsigter, traditioner, myter och
vetenskapliga bildning.
Vesterlandet erhöll bomullen och konsten att deraf
förfärdiga väfnader och papper, opium och många
slags kryddor, det lärde sig sättet att bevattna
risfälten och af riset och palmernas saft bereda vin,
rörsockret infördes, tibetanska själar af gethår,
sidentyg, sesam- och rosenolja samt andra parfymer,
lack och slutligen det härdade indiska stålet visa sig
nu för första gången i Europa. Ingen tid före vår,
med undantag möjligen endast af den, som upptäckte
det tropiska Amerika, har någonsin gifvit ett folk
en sådan rikedom på nytt och fruktbärande material
som det macedoniska verldsväldets tidehvarf; visst
är åtminstone, att aldrig någon mera storartad och
till sina följder för mensklighetens utveckling mera
välgörande plan blifvit uppgjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
