Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 71 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klädedrägt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skarpaste öga förmår upptäcka någon söm. Dessutom ha
de af rör och trästycken gjort sig väfstolar, som
vid en flyttning lätt kunna söndertagas och packas
på hästryggen, och med denna enkla apparat väfva de
af hemmaspunnet, särdeles fint ullgarn allahanda
randiga och mångfärgade tyg.

Då med hjordarnas tillväxt samt den ökade afkastningen
af jagten och det nu mera på ett fullkomligare
sätt drifna fisket, äfvensom genom inkomsten af de
handarbeten, som egna sig till försäljning, välmågan
börjar stiga, undergår äfven beklädnadssättet en
förvandling.

Fig. 64. Japanska skor och halmsandaler.

Derigenom att andra länders alster dels som råämnen,
dels i redan bearbetadt skick blifva tillgängliga,
möjliggöres en större mångfald. Vanan att se främmande
drägter föranleder småningom öfvergifvandet af de
ärfda formerna och nyas antagande samt leder slutligen
till det ständigt vexlande ting, som vi kalla modet.

Fig. 65. En indiansk snösko.

Vi finna herdefolken nästan öfver allt först klädda i
djuriska ämnen. De mongoliska nomaderna i mellersta
Asien deremot ha genom handeln med sina ryska och
kinesiska grannar erhållit bomulls- och sidentyg, som
hos de förmögna nästan helt och hållet utträngt skinn
och pelsverk, så att dessa nu mera endast begagnas
till vinterkläder och som prydnad. Deras drägt består
af benkläder, skjorta, öfver- och underplagg samt
mössa. Stöflar och strumpor begagna de likaledes, och
deras ofta mycket dyrbara drägter äro utsirade med
broderier; med ett ord, af en fullständig toaletts
beståndsdelar sakna de ingenting mer än den stora
lapprisaken renlighet. Men häri ligger också en
grundväsentlig skilnad mellan den aktiva och passiva
rasen. Medan de i odling redan ganska långt komna
kalmuckerna, som tillhöra den passiva rasen, med en
förvånande skicklighet förstå att undvika all beröring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>