Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 65. Waxala socken - 66. Gamla Upsala socken - Gnesta - Upsala, gamla, socken - Waxala prestgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1/2 frälse, 1 3/4 skatte, har tillhört slägten De Geer, derpå v. Asp 1772,
men o. 1825 och 1849 åter frih. De Geer (till Frötuna i Rasbo).
– Gnesta, s., 3 1/2 m. rusthåll. – Prestgården, 1 1/2 m.; Kaplansbol
3/4 m. i Brillinge, v. – Thorkarlaby och många andra gårdsnamn
förekomma 1316, och tidigare.
66. Gamla Upsala socken ligger mellan Waxala
i sydost, Fyris-ån i sydvest mot Bondkyrko socken, och i nordvest
mot Bälinge och Ehrentuna, utom der sistnämda socken
skjuter in i häradet i nordost. Den omfattar 0,307 qv. mil. land;
mestadels en skoglös slätt, utefter ån dels sidländt, dels sandig
i rigtning från norr till söder, blott åt nordost något bergkullig.
Rådande jordmån är stark lera, vester ut sandblandad;
åkerbruk är nästan uteslutande näring. Hemmantalet är 69 7/8
oförm., 52 1/8 förm., hvaraf 35 1/4 skatte, 10 1/2 krono, 6 3/8 frälse.
Folkmängden år 1840 var 884, på 168 hushåll, år 1848:
944. – Landsvägarne från Upsala till Gefle och Dannemora
gå härigenom, den förra i rät linea åt nordnordvest till Bälinge,
den sednare åt norr till Ehrentuna, nära förbi kyrkan,
som ligger 1/2 mil från Upsala; en mindre väg går åt nordvest
till Bälinge.
Antiqua Upsalia nämnes 1314 såsom hörande till prov.
Vaxaldh. Kyrkoherdar förekomma på 1300-talet, från 1646
är socknen ett prebende; det räknas till 2:dra klassens pastorater;
kaplaner nämnas från 1642. Kyrkan är af gråsten
med stympadt torn; den är bygd sannolikt på det fordna hedniska
templets plats, kanske till en del af dess lemningar, mellan
åren 1138 och 1150, afbrann 1250, 1252 och 1696,
från hvilket sistnämda år den har sitt närvarande utseende.
Den var domkyrka tilldess erkebiskopsstolen flyttades till Nya
Upsala, och har fordom inneslutit både S:t Eriks och många
prelaters ben, tills äfven dessa fördes till samma ställe; en
särskildt sten i choret utvisar S:t Eriks fordna grafställe. Från
sednare tider hvila här prof. L. Fornelius, Magnus och Anders
Celsius och Magnus von Celse, Joh. Floderus m. fl., och på
kyrkogården Sam. Ödmann. Invid kyrkan äro Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
