Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Näs socken - Dalkarlsbacken - Stäket - Tibble
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drag utgör mestadels vestra gränsen, ett mindre går ut i Tibleviken
af Görväln. Landet är temligen slätt, dock med små
bergkullar, särdeles vid stränderna af Mälaren, och på den s. k.
Stäkes-ön numera en halfö, mellan sundet och den mestadels
igenvallade Ryssgrafven; norr ut finnes någon skog. Jordmånen
är dels lerjord, dels svartmylla och sand. Åkerbruk är hufvudnäringen,
men derjemte idkas något skogsbruk samt fiske,
och skjutsning vid Tible. Hemmantalet är 39 1/2 oförmedlade,
30 1/8 förmedlade, hvaraf 9 1/2 äro af skatte, 4 5/8 af krono, 16 af
frälse natur, de flesta utgörande eller lydande under större säterier.
Folkmängden år 1840 var 475 på 109 hushåll, år
1847 enligt mantalslängden 485. – Landsvägen till Stockholm
går från Stäkessund öfver ön och genom hela socknens
bredd, åt vestnordvest, förbi kyrkan och den nära derintill
liggande Tibble gästgifvaregård och tingställe, 3 mil nordvest
från Stockholm, nära 6 mil söder från Upsala; mindre vägar
gå inåt socknen, särdeles åt söder. Landsvägen har i sednaste
tider här och der blifvit omlagd, för att undvika backar eller
minska deras höjd, såsom vid Dalkarlsbacken nära Ryssgrafven.
Vid Stäket går stora segelleden till Upsala fram genom
en i detta sekel, på bekostnad af egaren till Stäkesholm,
bygd vindbro.
Ness juxta Almarnastek omtalas 1310, och kallas i en
annan handling några år sednare Næs i provincia Brohundæri
af Attundia och erkestiftet. Numera är det annex till Vestra
Ryds pastorat, hvars kaplan här bor. Kaplanernes namn äro
kända från 1593. Kyrkan beskrifves år 1829 såsom gammal,
bygd af gråsten, utan torn, nyligen iståndsatt invändigt,
temligen rymlig och ljus, samt försedd med en altartafla i oljefärg,
ansedd för ett godt arbete. Af fornminnen omtalas en
runsten vid Stäket; en annan skall ha funnits vid Dalkarlsbacken,
en tredje vid Asker i söder. Om Ryssgrafven går en
sägen, att den skall i uråldriga tider blifvit gräfd af en främmande
konung, som kommit in i sjön ofvanför, i afsigt att härja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
