Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Enköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skänkte denne Konung åt staden sex »lodjor» från Stockholms flottstation,
till handelns upplifvande. K. Gustaf Adolf inskränkte
utförseln till hufvudstaden, och sökte derpå draga sjelfva bergslagstrafiken
till Westerås. Emellertid omtalas ännu under Dr.
Christinas tid särskildta för staden tillsatta jernvräkare. Möjligen
gynnades besagda trafik, åtminstone i äldre dagar, af segelledens
större utsträckning inåt landet, der lemningar efter lastfartyg skola
hafva blifvit funna på ängar. En annan näring, ej utan betydenhet,
var fiske och fiskhandel, äfven på Norrland.
Mindre vigtig, men ej okänd, var ännu den rörelse, som
nu är stadens förnämsta, nemligen odlingen af köksvexter. Med
jernhandelns aftagande kom denna kultur alltmera i gång, i det
kronan, till ersättning och hjelp för borgarnes utkomst, småningom
och särdeles från Dr. Christinas tid, upplät tomter och
jord åt dem, med allt fullkomligare nyttjande rätt. Hofvet beredde
sjelf, för sina behof, en god afsättning, och icke utan Holländares
hjelp tilltog odlingen af köksvexter, en tid äfven humla.
Det egentliga åkerbruket var ännu omkring 1670 så obetydligt,
att en enskildt person kunde, genom uppköp af spanmål i landtsocknarne,
beröfva staden nödig tillförsel för brödfödan; men äfven
detta förhållande blef småningom förändradt. Vid början af 1700-talet
kom ock tobaksplanteringen till stånd, och ett tobaksspinneri
privilegierades 1728, men denna rörelse har sedermera gått
ut. Potatisodlingen har deremot i sednare tider oupphörligen
tilltagit, tills de sista årens missvext häri gjort någon förändring.
– Efter ännu en svår eldsvåda år 1799 syntes staden nästan
aftyna en tid bortåt, men har nyligen åter börjat gå märkbart
framåt, särdeles att döma af de redan nämda företagen till
dess förskönande. Folkmängden, som år 1785 uppgafs till 1100,
och år 1815 till 1187, hade 1840 stigit till 1309, och 1845
till 1358.
Enligt 1847 års mantalslängd räknade staden 1270 personer,
hvaraf 415 voro fria från afgifter; antalet af handlande var 8
med 14 biträden, utom 1 apothekare, 1 källarmästare, 6 trak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
