Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemmantal - Befolkningsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mantal på en qv. mil, i de två mellersta 101, i de två nordligaste
49; och detta lägsta medeltal gäller ock ungefär för de
socknar särskildt af de mellersta fögderierna, som ligga, helt eller
delvis, i skogsbygden, hvaremot de öfriga, invid sjön eller Fyris-ån,
dela de sydligares ställning i detta fall, som i de flesta andra.
Fördelar man hela arealen på landsbygdens 86 socknar,
erhålles till medeltal för en sockens vidd ungefär 1/2 qv. mil;
men i verkligheten upptaga tre socknar mindre än 1/10 hvar,
sexton andra under 1/5, ännu sjutton under 1/2, blott tolf öfver
1, och deraf tre öfver 2 qv. mil hvar. Kulla innehåller endast
1/13, Tierp öfver 3 qv. mil, eller så mycket som Håbo och
Bro häraders 11 socknar tillsammanstagna. De två sydligaste
fögderierna, med tillsammans 31 socknar, upptaga ej fullt 9
qv. mil; det tredje fögderiet, med 23 1/2 socknar, nära 6 1/2; det
fjerde, med 9 hela och 2 halfva socknar, omkring 6 1/2; de två
nordligaste, med 21 1/2 socknar, omkring 24 2/3 qv. mil.
Folkmängden i Upsala län uppgifves för olika tider, som följer:
1805 1810 1815 1840 1845 1848
_____________________________________________
Hela länet . . 84,141 80,577 80,832 85,294 87,700 88,221
Landsbygden . . - 75,389 74,416 78,782 80,198 80,413
Städerna . . . - 5,188 6,020 6,512 7,502 7,808
Minskningen från år 1805 till 1810 förklaras lätt af 1808 och
1809 årens olyckor. Den ringa tillvext, som sedermera egt
rum, tillhör minst de fyra sydliga fögderierna; från 1840 har
folknummern aftagit i det andra fögderiet, från 1845 äfven
i det fjerde. Orsaken härtill är att söka dels i den ständigt
starka utflyttningen till städerna, och framför allt till hufvudstaden,
dels, hvad särskildt angår de sista åren, i den missvext
och deraf följande nöd, som 1844 och 1845 träffat orten.
Olikheten åter fögderierna emellan sammanhänger med de öfriga
skiljaktigheter vi anmärkt, och har sin grund hufvudsakligen i
den olika höjd kulturen hunnit på ena eller andra stället, och
det större eller mindre utrymme, som återstår för densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
