Beskrifning öfver Örebro län / 56. Karlskoga socken (1849) Author: Wilhelm Tham - Tema: Geography, Statistics, Västmanland, Värmland, Närke Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

56. Karlskoga socken, mellan Grythytte i norr, Nora i nordost, de till Lekebergslagen hörande delar af Tysslinge, Winteråsa, Knista och Qvisbro i öster och nordost, Nysund i söder, Wisnum och Warnum, af Karlstads län, i sydvest, Bjurkärn i vester, samt Kroppa, af nyssnämda län, i nordvest. Arealen är högst betydlig: 4,390 qvadratmil land, 0,409 vatten. Landet genomstrykes från norr till söder af flera höjdsträckningar och åsar, hvilka dock ej nå betydlig höjd öfver de från 3 till 500 fot öfver hafvet liggande vattnen; särdeles i södra och mellersta delarne antaga höjderna en mera vidsträckt än brant natur, och lemna rum för moras eller odlade slätter. Förnämsta vattendraget är Svart-elfven, som bildar Carlsdalssjöarne vid gränsen till Nora socken, längre ned störtar sig utför den höga och ståtliga Kort- eller Bratt-forssen, och slutligen utfaller på Möckelns norra strand, sedan han upptagit Granbergsdals-ån från vester, och Äm- eller Elgsims-ån från Elgsimmen i nordost. Ej långt från dess utlopp

145

utlopp utfaller Tims-elfven, som här går från Alkvettern utför Knappforssen till Lanen, der Ked-ån utfaller, sedermera mottager Trösan från norr, och slutligen gör ett vackert fall vid Boforss. Möckeln mottager ock tvenne mindre tillopp, från Wester- och Öster-sjöarne i sydvest, och Wal-ån från Wåt-sjön i öster. Äfven sistnämda å, och likaledes Elgsims-ån störta sig till slut i branta fall utför höga åsar. Af Möckelns utlopp, Let-elfven, hör blott öfra delen hit, likasom af Ölens vattendrag i sydost, och Wismens i sydvest. Hela landet är, med sin omvexling af vildskön och leende natur, en af länets och rikets vackraste delar. Till folkmängd är den den andra i länet: år 1840 hade den 6172 innevånare, fördelade på 1055 hushåll; hemmantalet är 45 7/24. Näringar äro: åkerbruk, äfven på slättbygden ej tillräckligt för eget behof, och bergs- samt skogsbruk; såsom binäring idkas bränvinsbränning. Jernbruken hafva sin utskeppning på Stockholm och Göteborg. -- Landsvägen från Örebro till Wermland delar sig vid Möckelns nordvestra strand, så att en väg går åt söder och sydvest till Christinehamn, en annan åt vester till Bjurkärn; från den sednare utgår en tredje väg till Loka; mindre vägar gå uppför Svart-elfvens dal till Carlsdal och Nora, och på båda sidor om Let-elfven ned till Nysund. Socknen har ej mindre än 4 gästgifvaregårdar, Brickegården vid Möckelns norra strand, 4 1/2 mil från Örebro, Högåsen i sydvest, 5 1/2 mil, Källmo i vester, 5 1/2, och Nohlby i nordvest, 7 mil från nämda stad.

Karlskoga skall vara bebygdt först under K. Carl IX:s tid, dels af nybyggare från närmaste socknar i söder och vester, dels af Finnar för skogsbrukets skull. De sednares afkomlingar lära ännu kunna skiljas från de andra. Egen kyrka och kyrkoherde har socknen haft från 1594. Nu utgör den, tillika med Bjurkärn, ett konsistorielt pastorat af 1:sta klassen. Kyrkan ligger nära Möckelns nordvestra strand. Vid Carlsdal finnes sedan 1730-talet en kapellpredikant, gemensam äfven för Rockesholm i Grythytte, såsom förut är nämdt. --

146

Bland socknens gamla minnen står hertig Carls, sedermera Carl IX:s namn främst, hans resor genom Boda skogar såsom landet förut hette, hans anläggningar för dess upprödjande och odling, hans möte med hertig Johan under Kungseken vid Knappforssen, der upproret mot K. Erik skall hafva blifvit beslutet, o. s. v.

De förnämsta gårdar och verk äro: Åby, nära kyrkan, beräknadt lika med 1 mantal, kyrkoherde-boställe. -- Björkborn, i norr vid Tims-elfven, 1 m. frälse; Björkborns hytta; och jernbruk, från 1639, med 1 härd, 1 hammare, 201 1/4 skeppund stångjernssmide af köpe-tackjern, samt en knip-, 2 spikhamrar, stålugn, 280 skeppund manufaktursmide; allt tillhörigt en Oxehufvud. -- Boelfvens hytta. -- Boforss, vid Tims-elfvens utlopp, en bland ortens äldsta gårdar, tillhörde slägten Bjelke omkring 1600, sednare Flygge, Robsahm m. fl.; Boforss jernbruk från 1646, med 2 härdar, 2 hammare, 1213 3/10 skeppund stångjernssmide af köpe-tackjern, samt 3 spikhammare, med obegränsadt manufaktursmide; båda delarne tillhöra nu en Lagerhjelm. -- Bredgårdstorp, med färgeri och stampverk. -- Immetorps hytta, vid Elgsims-åns utlopp. -- Wahlåsen, på en höjd vid Wal-åns utlopp, 4 mantal säteri; och jernbruk, med 3 härdar, 3 hamrar, 1333 3/10 skeppund stångjernssmide, af dels eget, dels köpt tackjern; tillhöra Hoffstenska slägten. -- Carlsdal, i norr nära Svart-elfven, 1/4 m. frälse, med masugn och gjuteri; och Kortforss jernbruk, något sydligare, med 2 härdar, 1 hammare, 1066 13/20 skeppund stångjernssmide af eget tackjern. -- Granbergsdal, i norr, 1/4 m. skatte, med masugn. -- Hållsjö- och Silfver-hyttorna, i nordvest vid Trösan. -- Lånnhytte masugn, nära Lånen. -- Knappforss hytta, vid Alkvetterns östra strand. -- Gälleråsen, nära Trösan, med flera skattegårdar. -- Linbäckens hytta, i vester, nära Alkvetterns sydöstra hörn. -- Qvarntorps hytta, i söder, vid Östersjön. -- Degernäs, i söder, nära Let-elfven; och Öfra Degerforss jernbruk, med 1 härd, 1 hammare, 470 skeppund stångjernssmide af köpe-tackjern; tillhöra en Strokirk. -- Strömsnäs, 7/22 m. krono; och Nedra Degerforss jernbruk, med 2 härdar, 1 hammare, 900 skeppund stångjernssmide af köpe-tackjern; tillhöra Camitzska slägten. -- Sandstensbrott vid Knutsbol,

147

vid Möckelns sydöstra strand. -- Malmhöjdens jerngrufvor, i norr, hafva tidtals varit begagnade, tidtals öfvergifna, i anseende till malmens alltför stora halt af magnetisk svafvelkis. Socknens många hyttor taga sin malm från närgränsande trakter, helst från Nora och Philipstad. År 1846 tillverkades här vid 7 hyttor omkring 21,000 skeppund. -- Vid Källmo är häradets tingställe.