20. Askers socken, mellan Lännäs i nordost, Stora Mällösa och Norrbyås i norr, Skyllersta, Svennevad och Boo i vester och sydvest, samt Vestra Wingåker i vester, af hvilket sistnämda en ringa del ligger inom häradet, vid sydvestra hörnet. Arealen är betydlig nog, 1,380 qvadratmil land, 0,104 sjö. Norra gränsen utgöres till en del af Östra Qvismaren och Telge-ån, den södra likaledes till någon del af Sottern och Brefvens-ån. Närmast till Telge-ån är landet sankt, sydligare mestadels slätt och bördigt, med lerhaltig jordmån, tills den ås, som skiljer nämda tvenne vattendrag, äfven här möter, och uppfyller södra delen af socknen med sina utskott. Dock finnes vid Sotterns nordöstra hörn en temligen jemn landsträcka; men sydligare, kring Brefvens-ån, förekomma åter höjder, af hvilka de som ligga på andra sidan om ån höra till den ås, som i söder begränsar Tisarns och Sotterns vatten. Den har, som förr är nämdt, det gemensamt med den nordligare höjdsträckningen, att stupa temligen brant mot norr, men långsluttande åt söder. Socknen har således, i likhet med Lännäs och, som vi få se, med Skyllersta, en rik bygd mot Telge-ån, i hvilken åkerbruk är hufvudnäringen, och ger afkastning utöfver ortens behof; och en annan, mestadels skogig eller bergig, der skogs- och bergsbruk intaga ett betydligt rum. I den förra ligga en stor mängd byar, i den sednare, utom Bysta gård och Brefvens bruk, mest strödda gårdar, lydande under dessa. Folknummern år 1840 var 3706, fördelade på 723 hushåll. Hemmantalet är 95 1/8 oförmedlade, 86 1/2 förmedlade. -- Ingen landsväg går igenom socknen; men de båda häradsvägar, som i ostlig rigtning genomskära Kumla, Skyllersta och Askers härader, gå här fram, på hvar sin sida om den största höjdsträckningen, samt förbindas genom tvenne tvärvägar; den sydligare går slutligen, i tvenne grenar, inåt Wingåker.
Asker nämnes omkring 1314, och räknar till namnet kända kyrkoherdar redan från samma århundrade, komministrar från slutet af det 16:de. Det utgör nu för sig ett regalt pastorat af andra klassen. Kyrkan ligger vid den nordliga häradsvägen, 3 mil från Örebro. -- På Skansberget i den nordligaste höjdsträckningen finnas spår efter befästningar.
På slättbygden ligga: Hammar, i nordvest vid Östra Qvismaren,
2 m. säteri, har tillhört slägten Meijerhjelm, lyder nu under Boo, i
socken af samma namn. -- Wärsta, äfven vid Qvismaren, 2 m.
berustadt säteri. -- Prestgården, invid kyrkan, 1 m. krono. -- I
Tångsäters by, söder ut, besitter komministern
1/2 m. krono. --
Torp eller Bernstorp, 1 m. skatte, med länets enda
pottaskefabrik, anlagd 1772 af en Möller, nu tillhörig en Pfeiff. -- Söder om
åsen, vid Sotterns norra strand, ligger Bysta, 1 m. säteri, som
med det sydligare vid Brefvens-ån belägna Brefvens jernbruk har
omkring 50 underlydande hemman i flera socknar, och utgör den,
åtminstone till mantal, betydligaste egendomen i länet. Bland äldre
egare nämnes flera af ätten Sparre, åtminstone från 1448, sedermera
af slägterna Tott från 1500-talets sednare hälft, Rålamb från 1598,
Bjelke från 1768, Hildebrand från 1774, under hvilken tid egendomen
blef fideikommiss 1778, samt Bonde från 1808; genom gifte
med en Bonde besittes den från sistnämda år af frih. A. Anckarsvärd,
som gjort mycket för dess förskönande och förbättrande. Vid Bysta
finnes vacker åbyggnad, trädgård, orangeri, schäferi m. m. Brefvens
bruk, privilegieradt från 1677, och småningom utvidgadt, har 4
hamrar, 2 härdar, 1345 skeppund privilegieradt stångjernssmide, af dels
köpt tackjern, dels eget från en på stället belägen masugn, som ar
1846 tillverkade 5135 skeppund tackjern; vidare gjuteri, mekanisk
verkstad, samt 8 manufakturhärdar, 1 spikhammare, och stålugn.
Manufaktursmidet är oinskränkt; utskeppningen sker på Stockholm öfver
Derböl. Här finnas brukskyrka, uppbygd 1842, lankasterskola,
sparbank för arbetare och underhafvande m. m. Bland tillhörigheter äro
Bysta qvarn och Biskopsqvarnen, båda vid Brefvens-ån, en af Attersta
qvarnar i Gällersta, tegelbruk, oljeslageri, samt tälgstensbrott vid
Skärsäter inom socknen.
