16 |
Klimatet är uti detta i allmänhet lågländta och ej särdeles långt från hafvet samt på en sida utmed sjö belägna län betydligt mildare än i andra i jemnbredd dermed liggande trakter, såsom Westmanlands vestligare bergslager och Wermland. Emellertid är skillnaden märkbar mellan Westerås vid midten af Mälarens norra strand, och Stockholm vid dess utlopp, ehuru under samma bredd; och ej mindre märkbar mellan olika trakter inom länet, så att medeltemperaturen för luft och jord sjunker, ju längre åt vester och nordvest, dels i följd af större afstånd
17 |
Vextligheten, beroende å ena sidan af jordmånen, å den andra af klimatet, företer ock olikheter. Eken, som vid Östersjöns kust går ofvanom Gefle, upphör här en grad sydligare, nedanför skogsbygdernas gräns; i dessa blifva ock andra till Mälarestränderna hörande träd- och buskarter sällsynta, och redan i Skinskattebergs bergslag, på 4 till 500 fots höjd öfver hafvet, möt.a flera för kallare klimat egna vexter, dvärgbjörk, åkerbär m. m. Antalet af sistnämda trakts phanerogamer uppgifves
18 |
[1] Luftens medeltemperatur för året är uppgifven,
för Stockholm + 5°75',f.Westerås + 5°63', Vintermån. medelköld - - - 2°93', - - - 3°23' Sommarmån.medelvärme - - + 9°97', - - + 8°78'.
[2] Islossningen på Mälaren har 6 år af 100 inträffat i Mars, 71 i
April, 23 i Maj; isen lägger sig oftast i December, eller början af
Januari. Men huru olika förhållandet kan vara under näst på hvarandra
följande år, har sednaste tiders erfarenhet visat: vintrarne 1846 och
1848 kom isläggningen, det sednare året dock ej afgörande, hela 4 till
6 veckor tidigare än 1847; islossningen om våren 1848 skedde dock
flera veckor tidigare än de andra två åren. Sen islossning anses
vanligen åtföljas af dålig årsvext, och tvärtom.