Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arhoga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III. Arboga uppstad ligger 5 1/8 mil vestsydvest från
Westerås, på ömse sidor om Arboga-ån, som hit är segelbar,
1 1/2 mil från dess utlopp i Galten. Omgifningarne bestå i norr
och öster af slättbygd, i söder och sydvest af berg, Brattberget
och andra, som gå temligen nära ån. Staden upptager 44 tunnland,
med 334 tomter, hvaraf ungefär 2/3 äro bebygda. Dertill
komma 3654 tl. jordegor, bestående af 607 tl. åker, 700 tl. äng,
2347 tl. skog, tillsammans satta till 27 mantal.
Staden bildar nästan en fyrkant, bestående af tvenne delar,
Nordan och Sunnan ån, hvardera åter af sina rotar, och båda
temligen regelbundna. Förnämsta gatan, upptagen 1647, går genom
norra delen, i sammanhang med stora landsvägen från öster
till vester; en annan dylik, i linea med landsvägen söder om
Mälaren, går i samma rigtning genom södra delen; några andra
gator gå i jemnbredd med dessa, de flesta mera eller mindre
rätvinkligt emot dem. Stortorget ligger söder om norra storgatan,
Jerntorget invid ån, hvarförutan stadskyrkan omgifves af en
mestadels öppen, med träd planterad plats, intill sistnämda torg.
Blott en bro förbinder de båda stadsdelarne. Nästan alla enskildta
hus äro af träd, men många rätt prydliga.
Stadens ålder går sannolikt uppöfver all säker historia.
Arbogha synes hafva varit det gamla namnet, och betecknat åns
krökning, hvilken strax ofvanför vidtager, eller snarare en bro
öfver ån, och torde här ha varit den nedersta öfverfarten öfver
densamma, en annan högre upp vid Opboga. Fornforskare ha
velat finna spår till större utsträckning af stadens gator, och
deraf slutit till större folkmängd och betydenhet i fordna dagar.
Säkert är, att något mera regelbundenhet följt på äldre tiders
upprepade eldsvådor, 1513, 25, 64, 69 och 1650. Längre tillbaka
öfvergick staden en härjning 1468 under inre oroligheter.
De stadsprivilegier, som finnas i behåll, gå tillbaka till 1400-talet.
År 1647 hade Arboga det 14:de rummet bland rikets städer,
år 1664, sedan de Skånska tillkommit, det 24:de, nu det 27:de.
En stor mängd riks- och herredagar samt möten äro här hållna,
i 15:de och 16:de seklerna, under Unionstidens partistrider och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
