Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Länets produktion af tackjern är ej tillräcklig för dess
egna inrättningar till jernets ytterligare förädling, hvarföre bristen
måste ersättas genom införsel, mest från Dalarne. Af
1847 funnos här 52 stångjernsverk, utom 9 s. k. bergsmanshamrar,
tillsammans 130 härdar. Det vid slutet af samma år
privilegierade stångjernssmidet var, hammarskatten oberäknad,
61,895 13/20 skeppund, men den uppgifna tillverkningen för året
69,098, hvilket med 5991 öfversteg medelbeloppet för 1842-1846,
men med hälften mindre det föregående qvinqvenniets;
af hela rikets tillverkning utgjorde det fullt 1/9, och blott trenne
andra län företedde ett högre belopp. Lösningspriset för kronans
tionde-stångjern var 15 1/2 R:dr. – Vid 12 af stångjernsverken
drifves ock manufaktursmide af åtskilligt slag, till ett
sammanlagdt belopp, p. m. för åren 1842-46, af 3983
skeppund, och för år 1847 af 4334, ungefär 1/16 af hela rikets
tillverkning. Hvad som af alla dessa förädlade jernprodukter
ej inom länet förbrukas, utföres öfver hufvudstaden mest till
utrikes orter.
Vid all denna produktion af jern utaf olika slag, som
kan anses bringa i omlopp öfver en million R:dr, är för öfrigt
att anmärka ej så mycket den flera vexlingar underkastade
tillökningen i ett och annat afseende, som fastmera den minskade
kostnad, hvarmed numera, genom förbättrade methoder,
all tillverkning sker, i det man, såsom ofvan är antydt med
hänsyn till tackjernet, på mindre tid, och med mindre åtgång
af kol och annat, vinner både mera och bättre produkt; ehuru
mycket häruti återstår att göra. Detsamma gäller om länets,
likasom rikets öfriga metalliska alster.
Af ädlare metaller intager här Silfver förnämsta rummet.
Sala silfververk räknar sannolikt sin början mycket långt tillbaka,
och har under medeltiden 8) varit ganska betydande; i
––
8) Det beräknas hafva producerat från år 1400 till år 1551, 11
till 22,000 mark årligen, och särskildt år 1506 ända till 35,000;
men från 1551 till 1600 p. m. blott 4500, från 1601 till
1650 p. m. 1940, från 1651 till 1700 åter p. m. 4200, från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
