Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika mig i lifsuppfattning, och likväl så kär, att
aldrig en meningsolikhet grumlat vår endrägt. Jag
fann en maka, min själs förtrogna i sorg och glädje,
och Gud gaf oss goda, begåfvade barn, som delat
med oss sorg, glädje och hopp, barn intill tredje
och fjärde led. Vi hade dagens bröd i stadig förtröstan
på Herren vår herde. Oss förunnades mycken
vänskap och mycken kärlek, helsa, arbetskraft
och anslående verksamhet. När jag härtill lägger
det eviga lifvets frön, som min fader och
moder tidigt utsådde, och Guds englavakt i tuktan
och hugnad, är min uppfattning af hemmet
afslöjad i sin rot.
Jag kan ju icke uppställa mitt lyckliga hem som
en norm för alla hem, men jag kommer vid jemförelser
till det resultat, att hemmets inflytande är
grundläggande i godt eller ondt för hela vårt lif.
Dess intryck qvarstå outplånliga genom alla skiftande
erfarenheter intill lifvets ände. Min moder dog vid
sjuttiosju års ålder, och i hennes sista ögonblick,
när allt mellanliggande låg förgätet, gingo hennes
tankar åter tillbaka till barndomshemmet, när hon
var tio år gammal.
I fader, moder och syskon lära vi först älska
menniskorna. Med hästen, hunden, lammet, fåglarna
bli vi förtrogna med djuren och skapelsen. Vår
hemgårds björk, vår barndoms sjö, vår sorlande
bäck äro de förste, som lära oss älska fäderneslandet.
När jag hemkom som barn från skolan,
omfamnade jag i öfversvallande fröjd mina aspar i
trädgården; de utbredde öfver mig sina grenar och
helsade mig med sina susande löf. Ur dessa träd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
