J. G. Oxenstierna.
Kopparstick af A. U. Berndes efter målning af K. F. von Breda.
Gustavianska tiden (1772--1809)
Öfversikt
a) Den akademiska kretsen
(född 1750, Gustaf Fredrik Gyllenborgs systerson, Bergklints lärjunge, riksråd och riksmarskalk, död 1818) var en framstående målsman för den vid denna tid mycket omtyckta beskrifvande poesien, hvarvid han dels följde inhemska förebilder (Creutz, Gyllenborg), dels utländska mönster. Han förstod att åt sin diktning förläna en egendomlig prägel af behag och prakt. Dock äro icke alltid tanke och känsla jämngoda med uttryckets glans. Hans mest bekanta skaldeverk äro den naturbeskrifvande lärodikten Skördarna, en serie poetiska betraktelser öfver skördelifvet och naturen, förhärligande i nio sånger åkerbrukarens lif, i tydlig afsikt att gifva poetisk omklädnad åt de s. k. Lysiokraternas (åkerbruksvännernas) ekonomiska läror, hvilka Gustaf III och Karl Fr. Scheffer hyllade, samt Dagens stunder, en dikt som i fyra sånger beskrifver dygnets olika tider i deras egendomlighet och skönhet. Vackrast är i detta poem målningen af soluppgången, af mörkrets inbrott samt framför allt af natten i allt dess djupa allvar. Ett skämtsamt poem af mycket behag är Disa, hvari lekfullt (i Voltaires och Wielands stil) behandlas sagan om den forntida ungmön, som genom sina kloka råd räddade landet från en hungersnöd.
J. G. Oxenstierna.
Kopparstick af A. U. Berndes efter målning af K. F. von Breda.
Oxenstierna öfversatte mot slutet af sitt lif engelsmannen Miltons
stora skaldeverk »Det förlorade paradiset», liksom man äfven från hans
hand äger läsvärda Dagboksanteckningar.
