Tillägg. De senaste årtiondenas vittra författare
"Renässans"
(född 1858) förfogar bland alla den senaretidens svenska författare öfver den rikaste inbillningskraften och det originellaste ämnesgreppet. Dessa egenskaper framträdde i hennes i hög grad uppseendeväckande, snillrika men stil-maniererade förstlingsarbete Gösta Berlings saga (1891; prosadikter om äfventyrligt värmländskt herrgårdslif på 1820-talet), där ej sällan den konstnärliga formen sprängdes; emellertid vann detta arbete en oerhörd popularitet både i Sverige och grannländerna och gjorde författarinnan med ett slag ryktbar. Med större konstnärligt jämnmått tedde sig hennes inbillningskraft och hennes stämningsrika skildringsgåfva i novellsamlingen Osynliga länkar (t. ex. Legenden om fågelboet, Dunungen, En julgäst) och i Antikrists mirakler, där hennes fantasi lyckligt sammangjutit originellt uppfattade motiv från sicilianska sägner med ämnen ur sicilianskt nutidslif.
Hon har vidare på ett ypperligt sätt återgifvit ett antal sägner
och legender i samlingen Drottningar i Kongahälla och i En
herrgårdssägen lämnat en intagande kärlekssaga. Till en
popularitet motsvarande om icke öfverträffande hennes förstlingsverks
nådde hennes dubbelberättelse Jerusalem. Här skildras en
bondesläkts öden, förknippade med en andlig väckelse i Dalarne, som
utmynnar i en färd till det Heliga ]andet. Högst står förstadelen
I Dalarne med dess rika folkpsykologi, storslagna skildring af
Ingmarsättens sinnelag, af pilgrimernas afsked från hemmets torfva och
andra kapitel, i hvilka hon uppenbarar en verkligt klassisk
berättargåfva. I den senare delen är det förnämligast österländska
legendmotiv, som hon förträffligt tillgodogjort sig. På ett poetiskt
sätt har hon vidare tolkat en följd Kristuslegender. Selma
Lagerlöf är framför allt sagoförtäljerska, och liksom de gamla
sagoberättarne älskar hon mest de omedelbara, osammansatta naturerna;
hennes berättarkonst bäres af en optimistisk världsåskådning och en
kärnfull religiositet. Hon har vunnit en europeisk läsekrets.
