G. F. Creutz.
Målning af P. Krafft d. ä. Uppsala universitetshus. 1785.
Frihetstiden (1719--1772)
Öfversikt
G. F. Creutz.
Målning af P. Krafft d. ä. Uppsala universitetshus. 1785.
(född i i Finland 1731, flyttade 1763 till utlandet såsom svenskt sändebud, hvarvid hans diktning afbröts, hemkom 1783, kanslipresident, död 1785) är utan gensägelse af dessa båda den mest betydande skalden, om än hans diktarverksamhet blott omfattar ett årtionde. hans herdeidyll Atis och Camilla gjorde på sin tid ett uppseende motsvarande det, som i vårt århundrade Tegnérs Fritiofs Saga och Runebergs Fänrik Stål väckt, och den var älsklingsboken synnerligast hos det kvinnliga släktet. Den skildrar ett oskuldsfullt kärleksförhållande mellan en ung lejonjägare, Atis, och Dianas prästinna, Camilla, deras pröfningar och lidanden samt slutliga förening. Dikten är författad på välljudande alexandriner. Att poemet numera på oss icke gör ett lika mäktigt intryck, beror därpå, att språkets utmärkta skönhet icke är så öfverraskande för dem, hvilka äro förtrogna med senare tiders skalder, som den var för Creutz' samtid, och jämväl därpå, att handlingen är obetydlig i förhållande till de nog vidlyftiga målningarna af natur och personer. Man har äfven från Creutz' hand andra värdefulla dikter, bland dem Dafne.
Titelblad till Atis och Camilla.
