Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg - Karl August Hagberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUNEBERG. HAGBERG. 175
honom anekdoter från krigsåren. Sedan han återvändt till Åbo,
fortsatte han flitigt sina studier och utvecklade sin personlighet
under vistelsen i ärkebiskop Tengströms hem. Han tog år 1827
magistergraden. Kort förut hade han debuterat som skald, men
det var först efter ytterligare några år af tyst väntan och rastlöst
inre arbete, som han utgaf första delen af sina dikter (1830),
hvilka tillägnades Franzén, som hälsade dem med stort bifall och
förklarade, »att Finland hölle på att frambringa en stor skald».
Runeberg blef samma år (1830) docent vid universitetet, som efter
Åbo brand förlagts till Helsingfors, och gifte sig kort därefter med
Fredrika Tengström, en ovanlig och betydande personlighet, själf
poetiskt begåfvad, som öfvat ej ringa inflytande på sin makes
utveckling. Sin utkomst fann Runeberg dels såsom lärare, företrädesvis vid
en enskild skola, dels såsom tidningsredaktör. Af särskild betydelse
för hans utveckling var det s. k. »Lördagssällskapet», i hvilket
flera framstående finska vetenskapsmän och Vitterhetsidkare såsom
Nervänder, J. V. Snellman, J. J. Nordström, Cygnseus o. a.
sammanträffade.
Då Runeberg icke hade några utsikter till befordran vid
akademien, flyttade han år 1837 till Borgå, vid hvars gymnasium han
erhöll ett lektorat. Undanryckt det umgängesrika hufvudstadslifvet,
fick han i en stillsam landsort en fast praktisk sysselsättning, och
om än fruktbarheten i hans skaldeverksamhet minskades, yppade
sig dock den skapande kraften alltmera mäktig, mogen och
storartad^ Under 1840-talet faller hans högsta kraftutveckling.
År 1851 besökte Runeberg Sverige och mottogs där med stor
uppmärksamhet och hänförelse. Hoppet att få göra bekantskap
med den af honom högt beundrade Almqvist blef emellertid
gäc-kadt – denne hade kort förut lämnat landet.
År 1863 - strax efter utgifvandet af »Kungarne på
Salamis» - drabbades Runeberg af ett slaganfall, som band honom
vid sjukrummet och förlamade hans verksamhet under de sista
fjorton åren af hans lif. Vårdad af en trogen maka och föremål
för Finlands och Sveriges aktning och kärlek, tillbragte han
emellertid med friska själskrafter sin långa sjukdomstid. Den 6 maj
1877 skattade han åt förgängelsen. Finlands ständer deltogo i
hans jordfästning, och på hans graf sades hans egna ord:
»Ej med klagan skall ditt minne firas,
ej likt dens, som går och snart skall glömmas.»
Karl August Hagberg (född 1810, professor i Lund,
f 1864) påverkade genom sitt angrepp mot den nyroman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
