Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nya statsskickets tid (1809--1830). Öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 TIDÉN 1809 - 1830.
skaperna odlas med särskild förkärlek filosofien (i
idealistisk riktning) och historien med dess bigrenar, och
inom vitterheten blir nyromantikens häfdande af
fantasiens och känslans rätt härskande, i motsats till det
föregående tidsskedets förståndsdiktning.
Striden mot den äldre smaken, som ägde sina
målsmän i de akademiska kretsarna, blef hos oss rätt
långvarig. Den ägde sin utgångspunkt i en mera förtrolig
bekantskap med den tyska litteraturen, hvilken nu
alltmer aflöste den franska såsom mönster för våra skalder.
Redan vid 1700-talets midt hade i Tyskland tänkaren
och skalden Lessing (f 1781) fört en strid mot
fransk-klassiciteten, utredt skillnaden mellan de olika
konstarterna och uppställt - jämte antikens skalder - den
store engelske dramatikern Shakspere såsom mönster. Han
hade sålunda beredt jordmånen för Schiller (f 1805) och
Goethe (f 1832), hvilka nppdrefvo den tyska poesien till
en dittills oupphunnen höjd.
Vid början af det nya århundradet hade emellertid
i Tyskland uppstått en ny skaldeskola, de s. k.
nyromantikerna (Tieck, bröderna Schlegel, »Novalis» m. fl.) Såsom
ideal uppställde de dels de sydromanska folkens vitterhet
(Dante, Ariosto, Camöens, Calderon, Cervantes), dels
Shaksperes och framför allt den tyska medeltidens diktning.
På samma gång de sålunda vidgade den litterärhistoriska
synkretsen, spridde nytt ljus öfver medeltiden och
främjade studiet af sitt eget fosterlands äldre skaldekonst, kom
flertalet af dem att lifligt sympatisera med medeltidens
despotism inom stat och kyrka liksom öfver hufvud med
förgångna tiders inrättningar. Deras filosofiska
åskådningssätt fann sitt uttryck i Schellings system om
skönheten såsom gudomens högsta uppenbarelseform. De sågo
i det konstnärliga snillet en gud i sitt slag, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
