Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstiden (1719--1772). Öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT. 63
epiken i stället för de antika gudaskepnaderna använde ett
slags personifierade egenskaper såsom allegoriska
personligheter, och man älskade att omdana lyriken, som för
öfrigt ofta tog skepnad af lärodikt, till ett slags
versifierad vältalighet.
Denna smak hade - under så utmärkta bärare som
bl. a. de stora tragöderna Corneille och Racine och
lustspelsförfattaren Moliére samt till följd af den öfvermakt,
som Frankrike både i politiskt och kulturhistoriskt
afseende vid denna tid innehade i Europa - spridt sig öfver
hela den bildade världen. Den hade nu så småningom
äfven kommit hit och verkade mycket välgörande för
hyfsande och regelbindande af vårt skaldespråk äfvensom till
smakens utbildning och förädling i allmänhet. Mycket
barbariskt och rått behöfde bortrensas, ögat måste öppnas
för det enklas, klaras och genomskinligas skönhet - i
motsats till den föregående tidens kaotiska tillstånd -,
och om man också både nu och senare slog öfver till en
något stel formalism, så har likväl den fransk-klassiska
smakriktningen i vår litteratur verkat i hög grad
välgörande genom att rensa och ordna, genom att binda
och sammanhålla, och under inflytande af denna smak
har åtskilligt af det skönaste på svenskt tungomål
diktats.
Vid sidan af denna franska riktning - delvis
sammanflytande därmed - gör sig gällande en engelsk
strömning, hvilken här fann desto bättre jordmån, som
Englands samhällsskick i flera afseenden harmonierade med
vår frihetstids. Denna riktning skiljer sig icke i det
poetiska framställningssättet från den franska, ty äfven i
England hyllade man under denna tid fransk-klassisk smak,
men den ger sig förnämligast uttryck i den allmänna
andan, den moraliskt satiriska hållningen i prosalittera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
