Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstiden (1719--1772). Öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSTIDEN. ÖFVERSIKT. 57
Frihetstiden
(1719-1772).
Öfversikt.
Efter Karl den tolftes död och stormaktstidens slut
började ett nytt skede i Sveriges historia, och detta både
i politiskt och kulturhistoriskt afseende. Om i förra fallet
detta tidehvarf, på samma gång det ägde obestridliga
förtjänster (ej minst i fråga om det representativa
statsskickets utveckling), äfven led af lyten, så är det i fråga
om den andliga odlingen i visst fall Sveriges mest
glänsande period.
Det är vår nysvenska litteraturs, vår konsts och vår
vetenskaps vårliga blomstringtid, det är särskildt vår
naturvetenskaps storhetstid. Hvarken förr eller senare
har vår lärdomshistoria - och icke månget annat lands
heller - haft att nppvisa en sådan rad af lysande namn.
Det såg ut, som om Sverige vore på väg att i andliga
idrotter återeröfra hvad det genom Karl XII:s krig förlorat
i yttre makt.
Blomstringen kom dock icke genast. Koden och
lidandena under krigsåren måste låta sina efterverkningar
försvinna. Den tjuguåriga fredstid, som rådde under Arvid
Horns styrelse, bidrog väsentligen till främjandet af den
vetenskapliga utvecklingen, och friheten, ehuru ofta
missförstådd och missbrukad, visade sig i hög grad gynnsam
för odlingens framsteg. Lade än partilidelsen ej sällan
hämmande band på den fria yttranderätten, så berörde
detta dock mindre den egentliga vetenskapen och
skönlitteraturen än det politiska skriftställeriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
