Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Johan Runius
- Israel Holmström
- Sofia Elisabet Brenner
- Gunno Dahlstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till erkänsla för lifvets ingång, en till tack för dess framgång, en till
välönskan för dess utgång. Dagen förut, den sista maj, hade han rimmat:
Har majus varit svår och bitter tid för Runius,
så ger väl honom Gud en ljuf och rolig Junius.
Israel Holmström (född omkring 1660, krigsråd,
generalauditör, † 1708) var, liksom Runius, en af de lyckligaste bärarne af den
karolinska tidens muntra sällskapspoesi och röjer i sina kväden
ett frimodigt och gladt sinne samt var utomordentligt populär.
Bland hans mest omtyckta stycken äro visorna Elin älskar jag
rätt mycke samt En suputs försvar äfvensom epigrammet öfver
Karl XII:s hund, Pompe. Dessutom är han en af de första
odlarne af den satiriska sedeskildringen efter franskt mönster.
Sofia Elisabet Brenner (född Weber 1659, död 1730) var
likaledes mycket omtyckt på sin tid men är en mera allvarsam
skaldinna. Hennes alsterrika skaldskap — till god del en nog
torr lärodikt — utmärker sig för en ren form; hon tillhör dem
bland tidehvarfvets skalder, som allra bäst lyckats upparbeta det
svenska diktspråket; man har flera täcka smådikter af hennes
hand.
*
En annan riktning inom tidens skaldskap
representeras af en del författare, som i anslutning till en
allmänt europeisk strömning, närsläktad med barocken inom
den bildande konsten, och i motsats till de
moraliserande eller realistiskt skildrande skalderna, företrädesvis
odlade en bildrik, ömsom svulstig, ömsom sirlig poesi. Den
förnämste målsmannen för denna riktning är:
Gunno Dahlstierna (född 1661, före adlandet Eurelius,
son till en präst i Dalsland, död som landtmäteridirektör
1709). Hans märkligaste arbete är en sorgesång vid Karl
XI:s död, Kungaskald, i hvilken han på den romanska
epikens versform »ottave rime» (likvisst med användande
af alexandrinen) besjunger det svenska storhetsväldet och
härvid använder storståtliga bilder, i hvilka det sublima
stundom berör det löjligas gräns (»ögats pärledike»,
»himlens silfvervårta»). Den yppiga sydländska grannlåten
passar ej alltid den svenska sångmön, men med allt sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlihist/0057.html
