Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormaktstidehvarfvet (1611--1718). Öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT. 41
fara, dels väg brytes för de nya poetiska riktningar, som
från Kristinas dagar och under den karolinska tiden
blifva härskande. Den främste mannen på detta område
är Georg Stiernhielm, som genomför nya metriska
grundsatser, i det han bland annat söker lämpa det antika
formgrundlaget för svenskt språk och lär - såsom
han själf sagt - »sånggudinnorna dikta och spela på
svenska». Det är, kan man säga, konstpoesiens gensaga
mot enbär naturdikt, som nu gör sig gällande, en reaktion
mot den forna formlösheten, som dock stundom urartade på
inspirationens bekostnad. Poesien odlas flitigt för
världsliga och andliga syften under brottning med det språkliga
materialet. I rent poetiskt afseende lider tidens diktning
i allmänhet af brist på originalitet, och under denna eljest så
ursvenska tid står skaldekonsten i det mest afgjorda beroende
af utlandets litterära alstring, närmast Tysklands och
Hollands men äfven Italiens och Frankrikes. Det sistnämnda
landets klassicism börjar mot tidehvarfvets slut göra sig
gällande för att under nästa skede blifva härskande.
Dramatiken leddes under denna tid i skilda spår; dels
fortsattes skoldramat, dels uppfördes vid hofvet s. k.
»&a-letter», ett slags dramatiska upptåg (rimmade sångspel
med dans, musik och präktiga dekorationer), hvilka nu
voro mycket på modet. I uppsalastudenters dramatik mot
slutet af 1600-talet märkas spår af den franska tragedien.
Äfven under denna tid sprides alltjämt såsom
folkböcker en stor del af den utländska förströelselitteraturen
(sagor, noveller o. d.), däribland »Griselda», »Amor och
Psyke», »Jungfrun i glasberget» o. a., som förblifvit en
kär folkläsning ända till våra dagar.
Hvad språket vidkommer, led det under hela denna
period af den barbariska oseden att inblanda ord ur latinet
och franskan, så att - som Rudbeck skref - »när somliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
