Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 41. 11 okt. 1933
- Knut Hagberg: Från kejsardöme till nazistdiktatur. Pedagogiska strömningar inom tyskt skolliv. De pedagogiska strömningarna löper parallellt med de konstnärliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK
LÄRARTIDNING
Årg. 52 1933
11 Okt. Nr 41
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
 |
Carlo Carra : Gatans makt. Ur »Der Expressionismus.»
|
Från kejsardöme till
nazistdiktatur
Pedagogiska strömningar
inom tyskt skolliv
De pedagogiska strömningarna löper
parallellt med de konstnärliga
Av KNUT HAGBERG
Då den tyska folkskolan genom nationalsocialismens tillträde till makten förlorat sin självständighet och tvingats in under dess partipolitiska program, kan det vara lämpligt att kasta en blick tillbaka på några pedagogiska strömningar inom tyskt skolliv från början av detta sekel och fram till nazistrevolutionen.
Den, som under en följd av år följt med den tyska pedagogiken, och i synnerhet den praktiska, har ej kunnat undgå att märka, att de nya pedagogiska strömningarna ofta löpt parallellt med sådana inom det konstnärliga livet. Ty liksom inom konsten impressionismen avlöstes av expressionismen och denna slutligen övergick i en sakligare och nyktrare stil, så kan man även inom det pedagogiska livet se en liknande utveckling. De närmaste åren före och efter sekelskiftet kännetecknades av impressionismen. Denna efterträddes sedan av expressionistiska pedagogiska strömningar, som hängt kvar till nuvarande tid, fastän alla ledande pedagoger tog avstånd och manade till besinning.
Eedan den Herbartska pedagogiken, de fyra årtiondena före sekelskiftet, var ju tidsbestämd och övade ett stort inflytande på den tyska folkskolan långt fram på det nya århundradet. Men den hade utformats huvudsakligen genom inflytande från vetenskapligt och ekonomiskt håll.
Så kom impressionismen inom konsten och litteraturen. Den kom närmast som en motvikt mot den naturvetenskapliga materialismen och den storindustriella utvecklingen. Konstnärerna drog ut ur sina ateljéer och målade sina naturintryck ute i det fria. Detta intresse för naturen spred sig också till skolan. Impressionismen gav den tyska folkskolan hembygdskunskapen och undervisningen i bildande konst, Kunsterziehung.
Genom hembygdsundervisningen ville man lära barnen att känna sin hembygd som ett till innehåll och liv förverkligat stycke av fosterjorden. Denna kunskap skulle ligga till grund för den övriga undervisningen genom den »analogiska åskådning», som stod till lärarens förfogande. Man skulle så att säga lyfta undervisningen på ett högre plan av åskådlighet. Detta vore ej möjligt utan en säker kunskap om hembygden.
Genom undervisning i bildande konst ville man försöka lära barnen att förstå och njuta de stora konstverken, att genom dem påverka barnens estetiska och moraliska sinne, och på så sätt verka förädlande på karaktärsdaningen. På tre stora lärarkonferenser, Kunsterziehungstage, i Weimar, Dresden och Hamburg diskuterades och fastställdes de metodiska grundlinjerna under
|
Fr. Marc: Tiger. Ur »Sturm».
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0957.html
