Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 26. (2687) 28 juni 1933 - Skolöverstyrelsen om mellaninstansproblemet - Arierna i de tyska privatskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrelsen däremot ur flera
synpunkter mindre tillfredsställande. Ett
huvudsyfte med beredningens
förslag i dess helhet är ju att
åstadkomma centralisering och
rationalisering. Men det föreliggande
förslaget om mellaninstanser är
utformat så, som vore avsikten den rent
motsatta. Antalet mellaninstanser,
som nu är två, och som under de
diskussioner, som förts, i allmänhet
föreslagits ska nedbringas till en,
skulle i stället nu ökas till tre.
Redan denna omständighet är ägnad
att ingiva stora betänkligheter, men
dessa växer ytterligare vid en
granskning av förslaget i övrigt.
Överstyrelsen kan först och främst
icke finna något bärande skäl för
att den föreslagna nya
mellanin-stansen knutits till landstingen.
Dessa har nämligen numera i regel
ingen som helst befattning med
folkskoleväsendet och skulle ej
heller få det enligt beredningens
förslag. Deras medlemmar är valda
med hänsyn till helt andra
uppgifter än att handha vården av
folkskolans angelägenheter.
Enligt överstyrelsens mening
föreligger det ingen garanti för att
de föreslagna skolkretsstyrelserna
kommer att sammansättas med
hänsyn till de speciella uppgifter, de
skulle tilldelas, och vilkas
handläggning kräver icke blott erfarenhet i
allmänna värv utan också en
betydande grad av sakkunskap på
skolans område och stor kännedom
om olika förhållanden inom de
skilda skoldistrikt, som komme att
tillhöra skolkretsen. Visserligen
skulle överstyrelsen utse en ledamot och
länsstyrelsen en annan i
kretsstyrelsen, men övriga ledamöter skulle
väljas av landstinget. Hur stort
hela antalet ledamöter i den nya
styrelsen skulle vara, framgår icke av
förslaget. Överstyrelsen förutsätter,
att det skulle bli minst fem, av
vilka landstinget skulle utse tre.
Vilka kretsstyrelsens
arbetsuppgifter skulle vara är icke klart
angivet. Det synes dock framgå, att
de enligt beredningens mening bland
annat skulle handlägga
organisations- och byggnadsfrågor samt
frågor angående lärares förflyttning
från ett skoldistrikt till ett annat.
Det synes uppenbart, att om en
på ovan angivna sätt sammansatt
skolkretsstyrelse skulle kunna
fullgöra de många och betydelsefulla
uppgifter rörande skolväsendets
ordnande i olika avseenden, som
komme att påvila dem, måste dess
ledamöter vid behandlingen av
vissa ärenden, särskilt
byggnadsfrågor, genom resor inhämta närmare
kännedom om förhållandena i
vederbörande skoldistrikt. Detta
skulle icke blott komma att medföra
väsentliga kostnader utan även, med
hänsyn till den omfattande
verksamhet i övrigt skolkretsstyrelse
skulle tilldelas, öka ledamöternas
arbetsbörda i den omfattning, att
det näppeligen vore tänkbart att
ledamotskap i kretstyrelse i längden
kunde betraktas såsom oavlönat
förtroendeuppdrag i den utsträckning,
beredningen föreslagit. Att
kretsstyrelse måste förses med personal
för kansligöromål av olika slag
torde vara ofrånkomligt.
Beredningen anser, att dess
förslag icke påkallar, att
länsstyrelsernas förhållande till
folkskoleväsendet i princip förändras. Detta
torde vara riktigt. Men å andra sidan
måste man räkna med att
länsstyrelsernas arbetsbörda i väsentlig
grad ökas. Om länsstyrelsernas
ställning i princip bibehålles,
innebär detta, att länsstyrelserna
fortfarande ska vara statens
utbetalningsmyndigheter i fråga om
folkskoleväsendet och skulle alltså ha
att på rekvisition och efter
granskning i de särskilda fallen
utanordna de statsmedel, som ska utgå.
Då enligt beredningens förslag
statens anslag skulle så väsentligt ökas
och avse flera områden, där staten
hittills icke bidragit, så måste
givetvis en sådan förändring
medföra en högst betydande tillväxt av
ifrågavarande gransknings- och
expeditionsarbete.
Beredningen anser vidare, att ett
genomförande av dess förslag icke
syntes med nödvändighet fordra,
att ändringar i bestämmelserna om
domkapitlens ställning till skolorna
i väsentlig mån vidtoges. Ett
förverkligande av beredningens
förslag skulle dock innebära betydande
förändringar i fråga om
domkapitlens arbetsuppgifter och därmed
givetvis också i deras ställning till
skolväsendet.
En av domkapitlens viktigaste
uppgifter beträffande skolväsendet
har varit att i stadgad ordning
fastställa reglementen för
skoldistrikten. Enligt beredningens förslag
skulle frågor angående
folkskoleväsendets organisation avgöras av
överstyrelsen. Detta torde få till
nödvändig följd, att överstyrelsen
får bestämma i reglementsärenden
och domkapitlen således blott
avgiva yttranden. Då beredningen,
synes mena, att även kretsstyrelsen
skulle ha inflytande i
organisationsfrågor, skulle givetvis även dess
yttrande erfordras. Det bleve alltså
här fråga om en dubbelbehandling,
och nämnda dualism jämte det nära
sambandet mellan
organisations- och byggnadsfrågor torde göra det
nödvändigt med något slags
samarbete mellan domkapitel och
kretsstyrelse.
Av det anförda torde framgå, att
den av beredningen föreslagna
ordningen skulle, såsom redan förut
antytts, vara ägnad att
beträffande skolärendenas behandling å
mellanstadiet införa ökad splittring
samt dubbelbehandling och därmed
följande tidsutdräkt och
mångskriveri. Då även ur andra synpunkter
den föreslagna ordningen skulle
vara otillfredsställande, kan
överstyrelsen icke giva sin anslutning till
beredningens förslag om inrättande
av skolkretsstyrelser som
mellaninstanser för folkskoleväsendet, utan
måste vidhålla sin redan år 1921
uttalade mening om en enhetlig
handläggning av skolärendena å
mellanstadiet och påyrkar därför en
allsidig utredning av frågan om
mellaninstanser för
folkskoleväsendet i syfte att på detta område
åvägabringa enhetlig anordning.
Arierna i de tyska
privatskolorna.
Från de statliga skolorna i
Tyskland har redan för nazisterna
obehagliga personer avlägsnats. Nu
kommer turen till privatskolorna.
Senast den 1 augusti ska alla
personer, som är föreståndare för
privata skolor av det ena eller andra
slaget samt alla, som innehar
tillståndsbevis att utöva undervisning,
för närmaste officiella
skolmyndighet uppvisa sina papper, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
