Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 52. 24 december 1930 - Erik Eriksson - Joh. Berglund - Anna Olsson - Ottilia Olsson - Lisa Carlsson - Martin Lindbladh - A. Wengelin - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 52
SVENSK LÄRARETIDNING
1251
1846. Redan som barn blev han ofärdig i ena
benet och måste alltsedan använda sig av
käpp och krycka. Ofärdigheten gjorde, att
han inte kunde som fadern arbeta i
jordbruket, men genom prosten Thavenius initiativ
fick han endast 16-årig plats som lärare i
småskolan. Skolan var enligt den tidens sed
ambulerande i byarna runtom, och lönen var
första året 25 kr. jämte fritt husrum och mat.
I fyra år uppehöll E.
småskollärarbefattning-en i Österåker, och sista året var lönen uppe
i 75 kr. jämte naturaförmåner, och det tyckte
gubbarna i socknen var storartat.
År 1865 började han sin lärokurs vid
Uppsala folkskoleseminarium, varifrån han
utexaminerades 1867. Sin första plats fick han
i Närke i Egeby, Stora Mellösa, som
vikarierande folkskollärare under ett år. Följande
år erhöll han ordinarie anställning vid
Pell-torps skola i Viby socken, där han
tjänstgjorde i tio år. Lönen var då 400 kr., husrum
och foder åt»en ko. 1878 sökte och erhöll han
bland flera sökande ordinarie
lärarbefattning-en vid Brevens bruk.
Skolorna vid Breven, som dittills skötts
av skolpräst och en småskollärarinna i
lokaler, som just ej voro så lämpliga, fingo nu
flytta in i det år 1877 nybyggda rymliga
skolhuset, uppfört av dåvarande ägaren till
Brevens bruk. Den unge läraren grep sig an med
kraft och nit med det i mångt och mycket
försummade skolarbetet, och snart voro
Brevens skolor bland de bäst skötta skolor i
Asker. Det var ej fråga om att spara tid och
krafter; långt utöver den tid, som var
anslagen, ägnade sig E. åt skolan. Hans motto
var: »Så mycket kunskap som möjligt åt
folkets barn», och hanns det ej med på
skoltiden, offrade han med glatt mod sin fritid.
Sin tjänst som folkskollärare vid Brevens
bruk slutade E. 1915 efter 37 års tjänst och
bosatte sig vid Svarttorp. Han var då 70 år.
Stora barnskaror ha av honom åtnjutit
undervisning vid Breven, och barnantalet vid
den dagliga undervisningen växlade mellan
60 och 80. Vid sidan av sin skoltjänst
ägnade han sig åt boutredningar, testamenten,
auktioner m. m. och var väl förfaren i
tolkning av lagar och författningar.
Närmast sörjande äro maka och barn.
Joh. Berglund.
Den 5 december avled f. folkskolläraren
Joh. Berglund, Ekebacken, Södra Sandsjö.
B., som tillhörde folkskolans pinojärer, var
född i Hor j anas i Linneryds socken den 29
nov. 1859 och således vid sin bortgång
något över 71 år gammal. Han blev 1881
utexaminerad från Växjö folkskoleseminarium
och året därpå ordinarie lärare vid den då
flyttande folkskolan Hensmåla-Konga-
Kampingemåla.
Efter uppnådd pensionsålder flyttade han
till Dångebo, där han inredde sitt nya hem
i den vackra villa Ekebacken.
B. deltog, ända till dess sjukdomen under
den sista tiden gjorde det omöjligt för
honom, med stort intresse i det kommunala
arbetet. Han var sålunda ordförande i
kommunalfullmäktige ända från denna
institutions införande i socknen samt i många år
taxeringsnämndens ordf. m. m. För
skolväsendets utveckling i socknen har han utfört
ett förtjänstfullt arbete.
Vid sin bortgång sörjes den gamle
lärareveteranen närmast av maka och son samt
syskon.
Anna Olsson,
I en ålder av 48 år avled den 11 december
i Karlshamn lärarinnan vid Gungvala
småskola fröken Anna Olsson.
Den bortgångna var född i Kyrkhult och
erhöll efter avlagd småskollärarinneexamen
vid Ronneby dåvarande seminarium
anställning i Sillhövda socken. Efter en nära fyra
års tjänstgöring där, kom hon till Asarums
socken där hon allt sedan dess verkat. Inom
denna socken var hon senast anställd vid
Gungvala småskola. Här gjorde hon sig känd
under en tjugoetlårig verksamhet som en
fostrande kraft, dugande i sitt kall, rättrådig
och framsynt och därför avhållen av elever
och föräldrar.
Hon sörjes närmast av åldrig moder samt
syster.
Ottilia Olssön.
Lärarinnan Ottilia Olsson, som senast varit
anställd vid mindre folkskolan i
Lillmört-sjön, Torps socken, men under de 2 sista
åren åtnjutit tjänstledighet på grund av
sjukdom, avled den 13 december i Fränsta i en
ålder av 44 år. Efter att hava tjänstgjort dels
i Jockmock och dels i Älvsby socken blev
hon år 1922 lärarinna i Torp, där hon gjort
sig känd som en begåvad och skicklig
lärarinna, plikttrogen sitt kall. Sin livsgärning,
åt vilken hon så hängivet ägnat sig, fick
hon ej fullfölja på grund av vacklande hälsa.
Sörjande stå vid båren styvmoder, en
halvsyster och fyra systrar, som alla ägnat sig
åt lärarinnekallet, samt en bror. Hon
efterlämnar minnet av en god och ädel
personlighet.
B-n.
Lisa Carlsson.
Den 9 december avled i sitt hem i
Stockholm lärarinnan i kvinnlig slöjd vid
Liljeholmens folkskola fröken Elisabeth (Lisa)
Carlsson i en ålder av 47 år.
Den bortgångna var född i Eskilstuna 1883,
examinerades vid Hulda Lundins
slöjdseminarium 1914, fick förordnande som
vikarierande slöjdlärarinna vid Stockholms folkskolor
och blev 1919 ordinarie vid Liljeholmens
folkskola. Närmast sörjes hon av syskon.
Martin Lindbladh.
I sitt hem Björkhaga i Linneryd har f. d.
folkskolläraren och bankkamrern Martin
Lindbladh avlidit, något över 66 år gammal.
Den bortgångne var född i Br.-Hoby 1864.
Han avlade folkskollärarexamen i Växjö 1885
och blev ’följande år lärare i Linneryd. Efter
32 års tjänst som ’lärare lämnade han år 1918
denna sin befattning. Vid
kommunalfullmäktiges införande blev han dess förste
ordförande, men på grund av hälsoskäl måste
han efter några år avgå från denna
befattning. Sedan omkring 40 år tillbaka har han
varit kommunalstämmans ordf. En tid var
han också ordförande i socknens
taxeringsnämnd. Vidare beklädde han ända till sin
död ordförandeposten i Linneryds m. fi.
socknars brandstodsbolag samt i Linneryds
lantmannaförening. Han var även vice ordf. i
kyrko- och .skolrådet samt i
barnavårdsnämnden.
En post, som han länge beklätt och som
krävt mycket arbete, har varit
kamrerarebe-fattningen i Linneryds sockens sparbank.
När denna bank år 1910 uppgick i
dåvarande Sydsvenska Kreditaktiebolaget,
kvarstannade Martin Lindbladh även i egenskap av
kamrer vid det då bildade
avdelningskontoret av nämnda bank, nu Sydsvenska Banken.
Från denna sin befattning avgick Lindbladh
med pension först i april i år.
Närmast sörjes den bortgångne av maka,
tolv barn och barnbarn.
A. Wengelin.
Den 10 december avled i Forssa f. d.
folkskolläraren och organisten i Gnarp August
Wengelin.
W. var född 1846 i Ålands socken i
Uppland. Efter att ha genomgått
folkskollärar-seminariet i Uppsala åren 1863-66 avlade
han följande år gymn.astiklärarexamen. Åren
1872-1904 var han lärare i Gnarp. Närmast
sörjande äro barn och barnbarn.
Kom ihåg!
Svensk Läraretidning för IQ3I.
En oumbärlig bok för var och
en i elektricitetens tidevarv är
den nyutkomna
Elektricitet till
husbehov
av Lektorn Pil. Dr Ernst Herlin
I populär, lättfattlig form ger förf. en
kort framställning av elektroteknikens
historia och söker giva en föreställning
om den elektriska strömmens väsende.
Huvudparten av boken ägnas dock åt
den elektriska strömmens praktiska
användningar med särskild hänsyn till
hemmets och hushållets behov.
Kr. 2: 75. (Norstedt)
Svenska Bokförlaget
litteratur*
Nya Verdandihäften.
Om världen och vetandet. Av Einar Tegen.
Psykoanalysen. Av Alf Ahlberg.
Verdandis småskrifter nr 338 och 342.
Studentföreningen Verdandis
småskrifter ha alltifrån sitt första
framträdande varit en kunskapskälla av
högt värde för envar, som önskat en
första introduktion i ett eller annat
ämne. Ingen populär skriftserie har
uppnått så stor spridning. Serien är
på väg mot fyrahundratalet - en
respektabel siffra! Till det yttre ha de
små häftena i någon mån skiftat
gestalt men man kan väl säga att andan
är densamma. »Serien avser att tjäna
bildningsarbetet med fördomsfri
upplysning». Det är ett värdigt och
vackert arbetsprogram och man vill gärna
hoppas, att skrif ter nas ledning
måtte i någon mån nå det mål till vilket
de syfta.
För denna tidnings läsare torde
särskilt de föreliggande häftena, vilkas
titlar läsas här ovan, vara av intresse.
Uppsaladocenten Einar Tegen ger en
god introduktion till filosofiens
studium. Vi ha på svenska inte många
skrifter av denna art. Nämner man dr
Vannérus Filosofiska konturer och dr
Ahlbergs De filosofiska
grundproblemen så är inte stort mer att tillägga.
På tyska finns det en hel hop »Ein-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
