Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 48. 26 november 1930 - Fritt forum - Receptionsskola med huvudsakligt praktiskt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1148
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 48
Fritt forum.
För att främja en fri och saklig diskussion i skolfrågor införas här för denna avdelning lämpade inlägg av medarbetare utanför redaktionen
Artiklarna skola vara undertecknade av vederbörande författare, och ansvaret för de uttalade meningarna bäres uteslutande av dessa. Inlägg
. som brista i koncentration och språklig reda eller som äro ägnade att skada skolan och kåren, införas icke.
Repetitionsskola med Ijii-
vudsakligast praktiskt
arbete.
Efter att under flera år lia tillämpat de
allmänna föreskrifterna angående
ersättningsskolan, inklusive repetitionsskolan, och med
hänsyn till dåligt kunskapsresultat, dålig
disciplin och allmänt missnöje mot skolformen,
såväl bland lärare som föräldrar, insände
fortsättningsskolestyrelsen i Jukkasjärvi
följande reglementsändringsf örslag:
»För fortsatt undervisning åt sådana
minderåriga, som avgå från hjälpklass, och
sådana, som avgå från egentlig folkskola utan att
hava erhållit fullständigt avgångsbetyg enligt
§ 47 i gällande folkskolestadga, anordnas
inom Kiruna fortsättningsskolområde en
repetitionsskola med huvudsakligen praktiskt
arbete i slöjd för manliga och huvudsakligen
praktiskt arbete i husligt arbete för
kvinn-liga lärjungar.
Inom övriga skolområden skola sådana
lärjungar deltaga i den egentliga
fortsättningsskolans snickeri för gossar och husligt arbete
för flickor samt fullgöra vad som i övrigt
återstår av den stadgade lärotiden såsom en
grupp för sig antingen i folkskolan eller den
egentliga fortsättningsskolan.»
Motiven till detta förslag voro i huvudsak
a) nämnda lärjungars allmänna, under ända
till åtta å nio års vistelse i folkskolan
konstaterade oförmåga att i nämnvärt mått
tillägna sig teoretiska kunskaper, b) deras i
ersättningsskolan visade likgiltighet och
motvilja för andra ämnen än de praktiska, c)
vissa organisatoriska hänsyn,
sammanhängande med att lärjungarna avgå ur olika
folkskoleklasser, klasserna 3-7, och av olika
anledningar: psykisk efterblivenhet, sjukdom,
hög ålder, fattigdom samt d) de av mycket
obehaglig erfarenhet styrkta disciplinära
svårigheterna, då ungdom i övergångsåldern
tvingas att syssla med sådant skolarbete, som
den saknar förutsättningar för och hyser
motvilja mot.
Vid en Sjuklassig folkskola med inemot
2,000 barn avgår så många varje år efter
§ 48 i folkskolestadgan, att man under några
år verkligen hinner göra en del erfarenheter;
och vad som ovan föreslagits, hade föregåtts
av flera överläggningar på kollegier och
andra sammanträden.
Den 26 mars i år har skolöverstyrelsen med
ändring av förslaget fastställt följande
lydelse:
3. Den fortsatta undervisningen åt sådana
minderåriga, som avgått från hjälpklass, och
sådana, som avgått från egentlig folkskola
utan att hava erhållit fullständigt
avgångsbetyg enligt § 47 i gällande folkskolestadga,
anordnas i enlighet med bestämmelserna i
fortsättningsskolstadgan §§56 och 57. Härvid
skall iakttagas, att undervisningen i
repetitionsskolan har till syfte att befästa och
fullständiga folkskolans lärokurs.
Beslutet är fattat av undervisningsråden N.
O. Bruce och Gottfrid Björkman, vilka i en
särskild skrivelse ytterligare betonat, att
undervisningen har till syfte att »befästa och
fullständiga folkskolans lärokurs».
Det är sannolikt, att överstyrelsen endast
avsett att framhålla, att
fortsättningsskolestad-gan i sin nuvarande lydelse hindrar
distriktet att ordna repetitionsskolan efter
praktiska linjer, och att i beslutet alltså inte
ligger ett underkännande av våra
erfarenheter, vilka, så vitt jag funnit, överensstämma
med de resultat, den psykologiska och
pedagogiska forskningen kommit till under de
senaste tjugo åren, och de allmänna
erfarenheterna angående övergångsåldern och dess
intressen och förutsättningar.
Men om hindret endast ligger i stadgan,
borde den kunna ändras. Det är ju högst
motbjudande att emot all erfarenhet
upprätthålla en ineffektiv skolform. Och
skolöverstyrelsen brukar ju inte ha långt efter
paragrafer, åtminstone i vissa fall.
När fortsättningsskolan kom till, hade man
ingen nämnvärd egen erfarenhet att bygga
på, i varje fall inte beträffande
ersättningsskolan. De barn, som hänvisades till den
gamla ersättningsskolan, hade nog inte ett åtta-,
nioårigt fruktlöst skolarbete bakom sig. För
inånga av dem hade skolgången varit
bristfällig. Uppgiften för den gamla
ersättningsskolan var dock rimligare: att »så vitt
möjligt förkovra sig». Det ligger en hel annan
och riktigare tanke i dessa ord än i 1918
års: att »fullständiga folkskolans lärokurs».
Den fastställda formen av repetitionsskola
kan inte heller, utom där barnantalet är stort,
utföras med mindre man 1) betungar
folkskolan med en ny avdelning eller 2) lägger
ner i förhållande till barnantalet olämpligt
stora kostnader.
Att hänvisa repetitionsskolans elever till
folkskolan undvika vi i det längsta med
hänsyn till att lärarens arbete förut är
tillräckligt stort men framför allt därför, att
eleverna i regel äro generade över att gå
tillsammans med småbarnen och ’därtill i många
fall utöva ett dåligt inflytande i disciplinärt
hänseende.
Att eleverna inte kunna undervisas
tillsammans med den andra fortsättningsskolan
framgår av ett studium av följande timplaner,
av vilka den första gäller för den vanliga
fortsättningsskolan och den senare är den
timplan, som skolöverstyrelsen fastställt som
följd av ovannämnda ändring i reglementet.
Timplan för fortsättningsskolor i snickeri och
husligt arbete.
Arbetskunskap........... . 240 timmar
Modersmålet.............. 80 »
Medborgarkunskap ........ 40 »
360 timmar
Timplan för repetitionsskola.
Modersmålet .............. 90 timmar
Medborgarkunskap med
räkning .................... 120 »
Naturlära och geografi .... 60 »
Gymnastik................ 30 »
Slöjd (manlig och kvinnlig) 60 »
360 timmar
I ett skolområde är barnantalet i år
följande:
i den yrkesbetonade fortsättningsskolan 5
gossar och 6 flickor = 11;
i repetitionsskolan l gosse och 2 flickor ~ 3.
Om skolformerna varit lagda efter
principiellt samma linjer, vad hade varit
naturligare än att sammanföra bägge skolorna. Nu
går det inte, utan man måste ha särskilda
lärare för den senare med dess barnantal
av 3. Skoldistriktet, som dels utfyller den
omotiverade skillnaden mellan den statliga
lönen för allmän fortsättningsskola och
repetitionsskola, dels därtill lämnar extra
kommunala tillskott, skulle sannolikt inte
ifrågasätta utgifterna, om skolformen hade något
varde. Nu offras dessa medel på ett till stor
del ofruktbart arbete.
De frågor, som här berörts, borde övervägas
av dem, som tillsatts att pröva
fortsättningsskolans organisation, och till vilka dessa ord
riktas i första hand. Att bibehålla
repeti-ticnsskolans nuvarande smalspårighet är
meningslöst.
Till det sagda bör läggas, att vissa andra
förhållanden bidragit till att erfarenheterna
hos oss blivit, som de äro. Skolan har delvis
arbetat som aftonskola. Undervisningen har
nästan undantagslöst varit uppdelad på två
eller flera timlärare för varje avdelning, och
de ha haft fullt arbete i folkskolan eller
annan skola och inte kunnat lämna
fortsättningsskolans ungdom den ledning på fritid
m. m., som stadgan förutsätter, och den hjälp
och kontroll, som i övrigt varit erforderlig.
Sedan skolan fått egna lokaler och lärare,
koncentrerad lästid och dagläsning, är
tillståndet bättre, även i repetitionsskolan. Med
hänsyn till resultatet tror jag inte, att det
någonsin blir riktigt gott i repetitionsskolan,
om den även i fortsättningen skall vara
bunden av sådant undervisningsstoff, som
lärjungarna sakna förutsättningar för.’ Att så
gott som uteslutande arbeta med teoretiska
ämnen är för dem, söm gått många år i
skolan och slutat efter § 48, ett slags
tvångsarbete, som lämnar ungdomen kall eller ger den
en mot skolan avog inställning. Eller mildare
uttryckt, skolan är en följd sångövningar med
personer, som inte alls eller mycket
bristfälligt skilja mellan en psalm och kväsarvalsen,
men som skulle med både glädje och flit
snickra, göra skor, mura, måla, sy, laga mat
eller göra vilket praktiskt arbete som helst.
Kiruna den 9 oktober 1930.
’N. E. Lundin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
