Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 45. 5 november 1930 - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1080 SVENSK LÄRARETIDNING Nr 45
lärarinnorna Brita Katarina Karlström,
Siljansnäs, Astrid Neuman, Eskilstuna, och
Sigyn Agneta Charlotta Emilia Amalia
Holmberg, Snöå lanthushållsskola, Dala-Järna.
Efterprövning. Följande lärare ha
hänvisats att vid folkskoleseminarium
undergå efterprövning till folkskollärarexamen:
folkskolläraren O. F. Svensson
vid folkskoleseminariet i Skara i
ämnet modersmålet; folkskolläraren J.
R. Håkansson vid folkskoleseminariet i
Karlstad i ämnet engelska språket; och
folkskolläraren K. H. Wallentin vid
folkskoleseminariet i Linköping i
ämnena historia och geografi.
– Småskollärarinnan Svea Maria
Hultin har hänvisats att vid
småskoleseminariet i Linköping undergå
efterprövning till småskollärarexamen i
ämnena historia och geografi och
småskollärarinnan Elsa Teodora Petersson att
vid småskoleseminariet i Linköping
undergå efterprövning till småskollärarexamen
i ämnena välskrivning och
musik.
Uppskov med ledigförklarandet av
ordinarie småskollärarinnebefattningen
vid Hamra skola inom Bredaryds
skoldistrikt och av en ledigbliven ordinarie
folkskollärarbefattning vid Sundbybergs
folkskola, har medgivits intill den 1 juli
1931.
– Skolöverstyrelsen har medgivit
uppskov intill den 1 juli 1934 med
ledigförklarandet av ordinarie
folkskollärarinnebefattningen vid Fjällgrycksbo
folkskola inom Bjurnäs skoldistrikt.
Uppehållande av tjänst. Skolöverstyrelsen
har medgivit, att småskollärarinnetjänsten
vid Degerselets folkskola
inom Råneå skoldistrikt må under
läsåret 1930–1931 uppehållas med extra
ordinarie lärare.
Dispens från boställsordningen. K.
m:t har medgivit, att med anordnande
av särskild ingång till tjänstebostäder
må anstå, vid Remmarlövs folkskola i
Remmarlövs skoldistrikt till utgången
av år 1931 och vid Nättraby folkskola i
Nättraby skoldistrikt till den 1 juli
1932.
Förkortning av undervisningstiden.
Skolöverstyrelsen har medgivit, att
undervisningstiden i fjärde klassen vid
Alafors folkskola inom Starrkärrs
församling må under läsåret 1930–1931
inskränkas till 27 undervisningstimmar i
veckan.
Fortsättningsskolans anordning. Hos
k. m :t hade föreningen Svenska folkskolans
vänners förvaltningsråd hemställt
ej mindre att gällande fortsättningsskolestadga
måtte erhålla sådan ändrad
lydelse, att dels för tillgodoseende av de
religiöst sedliga momenten vid
undervisningen i fortsättningsskolan en
tolftedel av undervisningstiden eller
omkring femton timmar ansloges för varje
årskurs, omkring tio minuter före första
undervisningstimmens början ägnades
åt morgonandakt, samt arbetsdagen
avslutades med psalmsång och bön, dels
ock bestämmelsen i § 31 mom. 3 av
nämnda stadga: »därvid dock kroppslig
aga icke må förekomma» utginge, än
även att vid de årligen återkommande
utbildningskurserna för undervisare i
medborgarkunskap föreläsningar anordnades
i syfte att klargöra de religiöst
sedliga grundsatsernas samband med
ifrågavarande ämne.
I ärendet har skolöverstyrelsen den 11
april 1930 avgivit utlåtande och därvid
anfört bland annat, att vid omförmälda
utbildningskurser under vart och ett
av åren 1925–1928 i föreläsningsprogrammet
ingått två föreläsningar över
ämnet kyrkoförfattningen och de
religiösa förhållandena, att överstyrelsen
ansåge det önskvärt, att de av
förvaltningsrådet åsyftade synpunkterna
komme till beaktande i samband med
föreläsningar av detta slag, samt att därest
liknande kurser även framdeles komme
att anordnas, uppmärksamhet givetvis
skulle ägnas nämnda förhållande.
K. m:t har funnit ifrågavarande
framställning icke föranleda annan k.
m:ts åtgärd, än att k. m:t anbefallt
skolöverstyrelsen och samtliga
domkapitel ävensom Stockholms stads
konsistorium att på lämpligt sätt för
vederbörande skolstyrelser respektive
pastorsämbeten framhålla angelägenheten av
att, då lärjungarna hava att jämsides
med fortsättningsskolan bevista
konfirmationsundervisning, sådana
anordningar vidtagas, att lärjungarna utan
svårigheter kunna deltaga i båda dessa slag
av undervisning å sådan tid på dagen,
då deras förmåga att tillgodogöra sig
undervisningen är i sin fulla kraft.
Fastställt lärarval. Hos k. m:t hade
arbetaren Edvin Thorstensson i Snårestad
anfört besvär över domkapitlets i
Lund den 11 juni 1930 meddelade
utslag i mål angående val till en
folkskollärarinnetjänst i Snårestads församling.
Efter det å förslag till en folkskollärarinnetjänst
vid Snårestads skola i ovannämnda
församling uppförts Anna Lisa Castell, Inga
Olsson och Elsa Nilsson i nu angiven ordning,
företogs å kyrkostämma med församlingen den
9 mars 1930 val för befattningens
tillsättande. Vid valet, vilket förrättades med slutna
sedlar, erhöllo Anna Lisa Castell och Inga
Olsson vardera 27 röster och Elsa Nilsson 14
röster. Enär Anna Lisa Castell och Inga
Olsson erhållit lika röstetal, företogs lottning
mellan dem. Lotten föll därvid på Inga
Olsson, vilken till följd härav förklarades vald
till innehavare av befattningen.
Över valet besvärade sig klaganden hos
domkapitlet. Rösträtt hade utövats på grund
av en av Klara Matilda Nilsson utfärdad
fullmakt, vilken varit olaglig såtillvida, att den
saknat angivandet av dag, då den skulle
användas, och förty bort kasseras. Den röst, som
avgivits på grund av ifrågavarande fullmakt,
hade kunnat inverka på valets utgång. På
grund härav yrkades, att valet såsom olagligt
måtte upphävas och nytt val anbefallas.
Genom överklagade utslaget yttrade
domkapitlet, att, enär laga hinder icke mött för
utövande av rösträtt på grund av den Klara
Matilda Nilsson utfärdade fullmakten,
domkapitlet lämnade de anförda besvären utan
bifall.
I besvären fullföljde klaganden sin hos
domkapitlet förda talan.
K. m:t har genom utslag i regeringsrätten
den 1 oktober 1930 ej funnit skäl
att göra ändring i domkapitlets utslag.
Lärares tjänstebostad. Hos k. m:t
hade Ljusnarsbergs församling anfört
besvär över länsstyrelsens i Örebro län den
9 april 1930 meddelade utslag i mål
angående avlöningsförmåner åt lärare.
Vid Hörkens skola i Ljusnarsbergs
församling äro Vilhelm Eurén och hans hustru
Hulda Eurén anställda, den förre som
folkskollärare och den senare som
småskollärarinna.
I en till församlingens kyrkostämma ställd
skrift av den 9 oktober 1929 anförde Vilhelm
Eurén bland annat: Han hade till församlingens
skolråd ingivit en skrivelse, i vilken han
påpekat, att den sammanlagda golvytan i
hans tjänstebostad endast utgjorde två
tredjedelar av vad som vore minimum enligt
gällande boställsordning för lärarpersonalen vid
folk- och småskolor, att bostaden saknade
kapprum, garderob och skafferi, att genom
en lärarinnas avgång två små rum i samma
byggnad blivit lediga samt att det vore
möjligt att genom ett sammanslående av dessa
rum med lärarbostaden få denna i någon mån
jämförlig med övriga lärartjänstebostäder i
församlingen. På skolrådets uppdrag hade
byggmästaren T. Fredriksson undersökt
förhållandena och vitsordat Euréns uppgifter samt
tillika anfört, att om skolrådet beslöte, att den
lediga lärarinnebostaden finge tilläggas
lärarbostaden, Fredriksson föresloge, att, för
angiven kostnad, köket i lärarinnebostaden
skulle avdelas med en vägg till en större
garderob och till tambur för bostaden samt vissa
andra ändrings- och reparationsarbeten
vidtagas. Då skolrådet lämnat Euréns
framställning utan bifall, anhölle han, att
kyrkostämman måtte upptaga frågan, och hemställde
han, att stämman ville besluta, att hans
tjänstebostad skulle förses med kapprum, skafferi
och garderob samt att därvid de lediga rummen
skulle utnyttjas i enlighet med Fredrikssons
förslag.
Å kyrkostämma den 20 oktober 1929 beslöt
församlingen att avslå Vilhelm Euréns
framställning, och beslöts tillika i fråga om
lärarinnebostaden, att den skulle såsom
tjänstebostad överlämnas till Hulda Eurén i det
skick, vari bostaden befunne sig, tills syn
hade hållits, och att den ersättning hon
förut erhållit för bristande bostad skulle utgå
ur budgeten.
Vilhelm Eurén anförde hos länsstyrelsen
besvär över kyrkostämmans beslut att avslå
hans nämnda framställning. Inom den åt
honom upplåtna bostaden kunde på grund av
den obetydliga golvytan plats icke beredes för
kapprum, garderober och skafferi. Då
boställsordningen föreskreve, att alla
lärartjänstebostäder vid folkskolan skulle vara
försedda med nämnda utrymmen, innebure
stämmobeslutet ett undanhållande av en i lag
Vilhelm Eurén tillförsäkrad löneförmån,
varför han yrkade, att länsstyrelsen måtte
undanröja ifrågavarande beslut och tillerkänna
honom de bostadsförmåner, han av stämman
begärt.
Över kyrkostämmans beslut i övrigt
besvärade sig Hulda Eurén hos länsstyrelsen.
Beslutet innebure, att från och med år 1930 den
ersättning, som hon uppburit för bristande
naturaförmåner, indroges, utan att lagenlig
bostad anvisades åt henne. Den bostad, som
erbjödes henne, bestode av ett rum och kök
om respektive 13,75 och 11,25 kvadratmeters
golvyta, plats för eldstäderna inräknad. Den
erbjudna lägenheten saknade kapprum,
garderob och skafferi samt hade ingång till
köket genom det med lärarbostaden
gemensamma vindfånget. Till rummet funnes endast
ingång genom köket. Då den ersättning, som
vore tillförsäkrad Hulda Eurén, utginge med
385 kronor årligen, skulle övertagandet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
