Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 43. 22 oktober 1930 - Folkskolinspektörerna om löneförslaget - Skolradio - Praktiska bildningslinjer på realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1024
SVENSK LÄRARETIDNING,
Nr 43
krav (1), att förslaget beträffande
småskollärarinnornas löneplacering innebär
en uppenbar undervärdering av dessa
lärarinnors arbete (6), att
småskollärarinnorna borde placeras i 11 :e
lönegraden, särskilt med hänsyn till det
nervslitande arbetet (2), att till
småskollärarinna, som undervisar i mindre
folkskola eller är anställd som biträdande
lärarinna i folkskola, särskild ersättning
borde utgå (5) samt att vid placering i
lönegrader hänsyn borde tagas till
försörjningsplikt.
Beträffande kommitténs förslag om
förbud mot kommunala lönetillägg
yttra sig 36 inspektörer. En uttalar tvekan
om värdet av ett dylikt förbud. 35
inspektörer avstyrka detsamma med
skiftande motiveringar. Sålunda framhålles
bl. a., att kommunerna äro i första hand
själva ansvariga för standarden hos sitt
skolväsen, att föregångsorterna på
folkundervisningens område böra ha
möjlighet till en god rekrytering av sin
lärarkår, att förbudet i fråga är
betänkligt särskilt med hänsyn till lärare
vid mindre folkskolor, av vilka kräves
en folkskollärarinnas arbete för en
småskollärarinnas lön, att om statsfinansiella
hänsyn bli avgörande för en för låg
placering, hinder icke bör läggas i vägen
för kommunala lönetillägg, att
besättande av e. o. lärarbefattningar eller
befattning vid avlägset liggande skolor i
sådana fall kunde försvåras samt att en
statlig reglering av lönerna icke kan taga
nödig hänsyn till de skiftande
förhållandena på det ekonomiska området,
som kunna föreligga inom varandra
ganska näraliggande kommuner.
Principen om ersättning för
naturaförmånerna och i synnerhet
hyresbeloppen ha blivit föremål för många och, i
vissa fall, även omfattande uttalanden.
Principens riktighet bestrides ej, men i
fråga om dess utformning äro
meningarna delade. Sålunda framhålles, att
bruttolönsystemet kommer i sin
tillämpning att medföra stora olägenheter, då
en rättvis värdering av särskilt
tjänstebostäder är förenad med stora
svårigheter på grund av deras olika
beskaffenhet i fråga om storlek och bekvämlighet,
att lärare icke bör vara skyldig erlägga
hyra för större bostad än
boställsordningen föreskriver (9), att en generell
begränsning av lönavdraget till viss
procent av lönen vore befogad, enär det
föreslagna avdraget för naturaförmåner
kan komma att hårt drabba
tjänstinnehavare med 2 rum och kök, att
ersättning för trädgårdsland ej borde
förekomma, då inkomsten härav är liten i
förhållande till kostnaderna (2), att
bestämmelsen om bränsle till tjänstebostad
borde slopas, att bostadsersättningen är
för låg, varav följer, att vissa distrikt
kunna väntas vägra att tillhandahålla
bostad, till skada för skolan. I detta
sammanhang utveckla inspektörer i vissa
norrlandsdistrikt sin uppfattning om
att naturaförmånerna äro för lågt
värderade och de konsekvenser härutinnan,
som ett genomförande av förslaget på
denna punkt kunde medföra. Sålunda
anföres följande: Naturaförmånerna
borde värderas högre. Efter
fråndrag-ning av kostnaden för bränsle -
beräknat efter inspektörsområdets priser -
från naturaförmånernas beräknade
värde på I-orter, skall värdet av
tjänstebostad bliva
för 3 mm + kök 457: 50 kr., pr rum 114: 37
kr-> 2 » » » 218: - » > » 72:69 »
» l » > » 178:59 » » » 89:25 »
Skillnaden i värdering på rum vore
svårfattlig. För övrigt kunde man inte
i inspektörsområdet uppföra lagenlig
bostad under 3,000:- kr. pr eldstad,
och om värdet av bostaden sattes till 7
% av detta belopp, skulle beloppen
bliva följande:
3 rum 4- kök 840 kr.
2 » » » 630 »
l » » » 420 >
Skulle bostäderna värderas så lågt
som i betänkandet angivits, komme
skoldistrikten, om rätt att välja mellan
avlöning in natura och kontanta pengar
vore dem förbehållen, icke att uppföra
tjänstebostäder utan i stället avlöna
läraren med kontant lön. Men härigenom
komme de lärare, som icke erhölle
tjänstebostad, i en missgynnad ställning
gentemot de övriga. Lämpligast vore
därför, att skoldistrikten på landet
ålades att tillhandahålla läraren
tjänstebostad in natura, men att i städer och
stadsliknande samhällen det vore
distriktet tillåtet att lämna hyresersättning
enligt ortens pris.
I fråga om hjälp vid sjukdom yrkas
full likställdhet med statsanställda.
Beträffande lärares tjänstgöring
framhålles, att ledighet mot B-avdrag må
kunna erhållas under ett helt år (1), samt
under 4 månader (1). Angående
innehav av bisysslor föreslås, att
meddelande av undervisning i fortsättningsskola
samt slöjdundervisning intill 8 timmar i
veckan måtte medgivas utan
skolöverstyrelsens hörande (2). Vidkommande
lärares tjänstgöringstid pr vecka
framhålles, att denna icke må för lärare i
folkskola överstiga 32 timmar och för
lärare i småskola 30 timmar (1).
Slutligen göres beträffande lärare i
finsk-och lapsktalande skolor det uttalandet,
att ett särskilt lönetillägg borde till dem
utgå (2), och nomadskolinspektören
framhåller, att nomadlärare borde
erhålla samma lön som kommunalt anställda
lärare med särskilt nomadlärartillägg.
Därjämte borde för dessa särskilt
avlöningsreglemente utarbetas och
fastställas.
Skolradio.
Programmet för tiden den 22 okt.-
30 okt.:
Onsdagen den 22 okt. kl. 1,05-1,30: Sillen
och sillfisket. Föredrag av undervisningsrådet
Wilh. Björck. Se bilder oeli kartor i häftet
nr 9!
Torsdagen den 23 okt. kl. 2,50-3,10: Life
and work ön a farm. Talk by G. 8. Allwood.
Se ordförteckningen i häftet nr 11!
Fredagen den 24 okt. kl. 1,05-1,30: Slaget
på Brunkeberg. Föredrag av docenten
Salomon Kraft. Se häftet nr 9!
Måndagen den 27 okt. kl. 1,05-1,30:
Varför stava vi inte som vi tala? Föredrag av
professor Elias Wessén. Se dispositionen i
häftet 9!
Tisdagen den 28 okt. kl. 2,50-3,10:
Nurnberg. Vortrag von Dr. E. A. Ost. Se
ordförteckning och bilder i häftet nr 11!
Onsdagen den 29 oktober kl. 1,05-1,30:
En sommarritt i Mongoliet. Föredrag av
professor J. G. Andersson. Se bilderna i häftet
nr 9!
Torsdagen den 30 oktober kl. 2,50-3,10: Un
voyage en France. Conférence par M. Alfred
Mohn. Se ordförteckning och karta i häftet
nr 11!
Gynna
annonsörerna!
Praktiska bildningslinjer
på realskolan.
Lärarkollegiet vid Örebro
yrkesbestämda högre folkskola liar yttrat sig
med anledning av 1927 års
skolsakkun-nigas utredning och förslag rörande
praktiska bildningslinjer på
realskolans åldersstadium.
Kollegiet uttalar sin anslutning till de
sakkunnigas förslag angående anpassning av
skolväsendet på realskolans åldersstadium
efter de behov, förhållandena inom närings- och
samhällslivet kräva, och tillstyrker
inrättande, av 4-åriga praktiska kommunala
mellanskolor i den mån lokala förutsättningar
härtill förefinnas. De redan förefintliga
yrkesbestämda högre folkskolorna böra härvid i
första hand bli föremål för omorganisation och
övergå till de nya ifrågasatta skoltyperna.
Däremot avstyrker kollegiet inrättandet av
3-åriga praktiska mellanskolor. Treåriga
högre folkskolor, som vilja omorganiseras för att
föra fram eleverna till statskontrollerad
offentlig examen, böra genom påbyggnad av
ytterligare en årsklass kvalificera sig för den
nya organisationsformen, önska de förbli
3-åriga allt framgent, böra de bibehållas vid den
frihet i fråga om organisation och arbetssätt,
som hittills tillkommit dem, genom att
fortfarande vara högre folkskolor.
Kollegiet finner sakkunnigas förslag, att
elev efter kompletterande studier i vissa
ämnen må vinna behörighet till fortsatta studier
vid fackutbildningsanstalter för annat yrke
än det, som den genomgångna linjen eller
skolan varit inriktad på, beaktansvärt, enär
många elever vid mognare år önska bli
något annat, än de vid inträdet i det
differentierade skolstadiet hade tänkt.
Inbyggandet av praktiska linjer i
statsläroverk eller kommunal mellanskola av
nuvarande typ bör enligt kollegiets uppfattning
icke ske på ort, där redan förut finnes
yrkesbestämd högre folkskola, utan bör denna
sistnämnda skola Övergå till den önskade
skolformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
