- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
993

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 15 oktober 1930 - Edvin Wide: Lär barnen känna skogens hälsa och glädje! - Lagen om skolstyrelse i vissa kommuner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 42

SVENSK LÄRARETIDNING

993

Lär barnen känna skogens
hälsa och glädje!

I vårt land är ju hösten fattig på
möjligheter till idrott, lek och annan
rekreation utomhus. Frånsett ett litet
fåtal, som håller på med gymnastik en
och annan gång i veckan, idka de flesta,
som lämnat skolan och dess
obligatoriska gymnastik och idrott, knappast
någon kroppsrörelse höstetid för att
bibehålla full hälsa och kraft, inre
jämvikt och harmoni. Detta är
förhållandet inte bara bland folk i allmänhet
utan även inom idrottsvärlden. Hösten
har blivit en tid av året, då man
allmänt och hejdlöst hängiver sig åt vila
och förslappande lättja utan att fråga
sig, om nu detta kan vara hälsosamt
och sunt, om man far väl därav eller ej.

För livskraftig ungdom blir det
garna ibland för mycket av det goda.
Nöjeslivets avarter och överdrifter alltifrån
spelraseri till dryckenskap och andra
oseder få lätt en alltför välberedd
jordmån att slå rot uti och tillväxa.

Och dock har även hösten vissa
möjligheter till härlig, frisk och sund
idrott, bara man lär sig känna dem,
t. ex. promenader och löpningar i skog
och mark. Och den tävlingsidrott, som
blivit höstens speciella, orienteringen,
tål väl i fråga om spänning och
tjusning jämförelse med de allra flesta.
Och en sund och frisk, en verkligt stor
idrott, måste man därjämte säga, att
det är att efter karta och kompass leta
sig fram i skog och mark.
Orienteringen måste med rätta hänföras till det
slag av idrotter, som fostrar individer
och inte bara manskap och nummer.

Orienteringstävlingarna äro ju helt
nya, men de ha redan vunnit stor
utbredning. Den entusiasm och den geist,
som orienterarna allmänt lägga i dagen
över sin idrott, locka nämligen ständigt
nya skaror till tävlingarna och, vad som
måste anses än mer glädjande, folk till
promenader i skog och mark. De
förtjäna med rätta all uppmuntran.

Skolan skulle säkert göra
ungdomarna en stor framtida tjänst - förutom
den tillfälliga förstås - om den kunde
lära ungdomarna känna och älska
skogens sunda idrott. Jag menar nu
naturligtvis inte bara
orienteringstävlingar utan promenader och löpningar av
allehanda slag i skog och mark. Detta
är ju kroppsövningar, som passa alla
och envar, särskilt då i vårt skogiga och
kuperade, på omväxlande och vacker
natur mycket rika land.

Orienteringstävlingar i vanlig
bemärkelse kan det naturligtvis sällan bli
fråga om i skolorna. Därtill äro sådana
tävlingar alltför påfrestande och
vanskliga att genomföra med barn som
deltagare. Men resultatet blir säkert
detsamma - kärlek och lust till skogen -
om man låter barnen företaga
gemensamma orienteringspromenader efter
karta och kompass eller vanliga studie-

eller träningspromenader i skog och
mark, varvid man gör, vad man kan,
för att öppna ögonen på barnen för
skogens skönhet och under och för
rekreationen av vistelsen där ute, i
synnerhet för sådana människor som ha sitt
arbete inomhus.

Skogen är ju grann vilken tid som
helst på året, men sällan är den
vackrare än en klar höstdag. Och då hösten
därjämte är fattig på andra
idrottsmöjligheter lämpar sig knappast någon tid
av året så bra för <skogsfärder som just
denna.

Men en sak måste man komma ihåg
i fråga om dessa skogspromenader och
det är, att de måste förberedas
grundligt. Man måste tänka på att väcka
barnens intresse, att riktigt öppna deras
ögon för skogens skönhet och under, för
dess rekreation och glädje. Ty från
hemmet och den äldre generationen få
de ju i allmänhet föga intresse för allt
detta.

Bäst torde man lyckas som ciceron
för de unga på färden ut i skogen, om
man efter förberedelsen i klassrummet
kan lämna »magistern» hemma för
dagen, d. v. s. låta bli att gå och peka på
och kommendera, vad man skall se och
inte se på, och i stället ta det hela som
sin egen studiefärd och träningstripp,
varvid man så där i förbigående
delgiver »kamraterna» sina iakttagelser och
erfarenheter.

Också en annan sak bör man både för
sin egen och barnens del gärna lämna
hemma, nämligen ytterrocken. Det är
annars små utsikter för en själv att få
någon glädje av utflykten och svårt att
få barnen, åtminstone stadens, praktiskt
klädda för skogsfärder, om man inte
själv föregår med gott exempel.

Det börjar ju växa fram ett allmänt
intresse för god hygien och träning i
vårt land. Litet var av de yngre
generationerna vill ju behålla normalvikten
och spänsten så länge som möjligt. Det är
rätt aktningsvärda försök, som göras i
det tysta för den saken. Men tyvärr är
det inte alltid så lätt att förverkliga de
vackra önskemålen, när man kommit
över trettio år och aldrig idkat någon
idrott. Man har sannerligen inte så
många möjligheter att välja på.
Promenader bli vanligen det enda, man vågar
företaga sig - promenader i
söndagskostym, ytterrock och hård krage på
gator och landsvägar.

Sådana där söndagspromenader äro
på sin höjd en liten förströelse, men
motion för muskler, lungor och hjärta, mo*
tion, som ger normalvikt, kondition och
spänst äro de absolut inte. Och
resultatet blir oftast: »Det lönar sig inte att
motionera för att försöka bibehålla
normalvikt och kondition, när man kommit
upp i en viss ålder!»

Men kände man skogens möjligheter
och gåve sig ut i denna för att skaffa
sig träning och rekreation, tror jag för
min del att resultatet bleve ett annat.

De omväxlande rörelserna i skog och
mark ge nämligen kraftig och allsidig
motion men trötta inte alls på samma
sätt som promenader på hårda
landsvägar. Och skogens skönhet och under ge
ständigt lust och intresse och därmed
också kraft och uthållighet. Det är inte
bara lusten att döda, som driver
söndagsjägarna ut i skogen. Det är nog
också själva skogen och det friska livet
i densamma, som locka.

»Det finns intet så ädelt och rent och
därför intet så skönt som Nordens
skog!» så ungefär yttrade en fransk
målare i en intervju häromåret. Kunde vi
få barnen att förnimma och känna
något av detta under skogsfärderna, då
skulle de säkert också som vuxna på sin
fritid gärna återvända till sund motion
och ett friskt liv ute i skog och mark.
Och än mer. Skulle det inte då också
i defas hjärtan växa fram en stor och
rätt kärlek till hembygd och fosterland
i Norden?

Edvin Wide.

Lagen om skolstyrelse i
vissa kommuner.

Genom nådigt brev den 14 juli 1930
har skolöverstyrelsen anbefallts att före
den l oktober 1930 till k. m :t inkomma
med förslag i fråga om tidpunkten för
ikraftträdande av lagen den 6 juni 1930
om skolstyrelse i vissa kommuner, såvitt
angår kommun som i 22 § av lagen avses,
ävensom till de närmare föreskrifter
med avseende å lagens ikraftträdande
beträffande sådan kommun, vilka må
kunna befinnas erforderliga.

I anledning därav har överstyrelsen
i skrivelse till k. m :t den 30 september
framlagt förslag till kungörelsen i
ärendet.

Överstyrelsen framhåller att den
anser nära nog uteslutet, att
ifrågavarande lag, skall skunna träda i kraft den
l januari 1931, från vilken tidpunkt
lagen skall tillämpas i de kommuner,
som angivas i 21 § :s första stycke. Även
om en längre övergångstid för nu
ifrågavarande kommuner sålunda kan anses
vara av förhållandena motiverad, är
det dock önskvärt, att denna begränsas
i den mån så utan olägenheter kan ske.
För sin del anser överstyrelsen det
kunna betraktas såsom tillfredsställande,
om den förberedelsetid, de i 22 §
omförmälda kommuner erhålla, komme att
omfatta tiden intill 1932 års ingång.

Överstyrelsen hemställer, att k. m :t
täcktes dels föreskriva, att lagen den 6
juni 1930 om skolstyrelse i vissa
kommuner skall, så vitt angår kommun, som
i 22 § av lagen avses, träda i kraft den
l januari 1932; dels utfärda nådiga
kungörelser i huvudsaklig
överensstämmelse med de förslag, överstyrelsen upp-’
rättat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/1001.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free